Högerns beslut gör att yrkesskolan väljs bort
Replik från Socialdemokraterna till Svenskt Näringsliv om yrkesprogrammen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2019-05-22 | Publicerad 2019-05-21
REPLIK. Svenskt Näringsliv vill att fler ungdomar ska välja ett praktiskt gymnasieprogram. Vi håller med om det. Men dagens praktiska gymnasieprogram (införda av alliansregeringen 2011) där högskolebehörigheten inte är garanterad skrämmer bort många ungdomar.
Ska vi göra yrkesprogrammen populära igen måste borgerligheten i Sveriges riksdag vakna.
I våras fattade en högermajoritet i riksdagen beslut om att ge regeringen i uppdrag att utreda en tvåårig yrkesskola på gymnasienivå.
För oss Socialdemokrater är detta en återgång mot en skola uppbyggd kring en djupt olycklig sorteringsidé där vissa anses vara mer begåvade än andra. Varför ska vi sänka kunskapsambitionerna för våra ungdomar, och låta dem möta framtidens utmanande arbetsmarknad sämre rustade än i dag?
I riksdagsdebatten tävlade Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna om att slå an den mest konservativa linjen. Resonemangen som fördes var bland annat att det är viktigt att låta elever som ”passar bättre för praktiska uppgifter” läsa på praktiska program under kortare tid för att ”teori blir som ett ok kring halsen” för dessa elever.
Vi förstår att skoltrötthet förekommer och vi vet att alla inte har full behörighet med sig från grundskolan.
Men vi vägrar att ge upp vår tro på att alla, inte bara några, har rätt att fullt ut delta i det livslånga lärandet. Ett val du gör som 15- eller 16-åring ska inte avgöra hela din framtid.
Det kan låta rimligt med tvååriga yrkesprogram och ”mindre teori” för den som vill komma snabbt ut i arbete. Men vi tror att det finns väldigt få yrken som i dag eller i framtiden inte kommer kräva kunskap och kompetens.
Med ett allt större omvandlingstryck i kölvattnet av teknikutveckling, digitalisering och global konkurrens, är det fler och fler som kommer behöva både om- och vidareutbilda sig under arbetslivet.
När den borgerliga regeringen genom 2011 års gymnasiereform gjorde det svårare att få högskolebehörighet via yrkesprogrammen, föll intresset för att läsa yrkesprogrammen som en sten.
Alla behöver inte bli akademiker, eller ens läsa på högskolan. Men alla som väljer ett praktiskt gymnasieprogram måste också ha en rimlig möjlighet att välja en ny väg framåt, och då ska inte den vägen vara full av hinder.
Vi vill se en gymnasieskola som i samarbete med branscher och andra viktiga samhällsaktörer skapar utbildningar som har hög relevans och ger alla ungdomar en god grund att stå på då de ska vidare ut i yrkes-, arbets- och vuxenliv.
Varför håller inte svensk borgerlighet med oss om detta?
Caroline Helmersson Olsson, riksdagsledamot, ansvarig gymnasieskola, (S) Sörmland
Mattias Vepsä, riksdagsledamot, delansvarig gymnasieskola, (S) Stockholm
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Artikeln är en replik. Läs hela debatten här
Så här skriver du en debattartikel