Nästa president måste avskaffa dödsstraffet
Amnesty: Trump har slagit rekord i antal federal avrättningar
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-10-10
Debatt. När Ricky Ray Rector skulle avrättas i Arkansas, USA, 1992 hade han som seden är, fått önska vad han ville till sin sista måltid. Ricky Ray hade beställt en biff, grillad kyckling, cool-aid med körsbärssmak att dricka och en bit pekanpaj till efterrätt.
När fängelsevakterna kom för att hämta honom till avrättningen lämnade han pekanpajen på sidan av brickan och sade att han tänkte spara den “till senare”.
Denna händelse blev mycket uppmärksammad och visade på ett chockerande sätt att USA avrättade människor som inte var mentalt kapabla att förstå att de skulle straffas med döden.
Inte förrän 2002 fattade USA:s högsta domstol beslut om att personer med intellektuella funktionsnedsättningar (intellectual disabilities) inte får avrättas. Det är dock oklart om Rector skulle ha hjälpts av detta beslut.
Trots beslutet 2002 avrättades 68-årige Wesley Ira Purkey den 16 juli år. Enligt Purkeys advokater led han av schizofreni, allvarliga psykoser och alzheimer, och borde inte ha avrättats, varken enligt USA:s lag eller internationell rätt.
Sedan Amnesty International började arbeta mot dödsstraffet på 1970-talet har många länder i världen avskaffat straffet och en internationell trend mot avskaffande pågår sakta men säkert. I vårt närområde är det bara Belarus som fortfarande avrättar människor, där två bröder just nu sitter i dödscell i väntan på avrättning, den yngsta bara 19 år gammal.
Även i USA har trenden varit nedåtgående, och landet är inte längre bland de fem länder i världen som avrättar flest människor, som det länge var. Detta var naturligtvis knivigt för USA som inte gillade att toppa listan år efter år tillsammans med länder som Kina, Iran och Saudiarabien, som de annars kritiserade för brister gällande mänskliga rättigheter.
De senaste åren har antalet avrättningar gått ner ordentligt och ligger nu på mellan 20 och 30 per år.
Tyvärr har utvecklingen de senaste veckorna gått emot trenden, då Trumpadministrationen valt att återuppta federala avrättningar efter ett uppehåll på 17 år. Sedan juli har sju personer på federal “death row” avrättats. Det är hälften av alla som avrättats i USA hittills i år.
Det är oklart varför man har valt den här tidpunkten, speciellt som de flesta delstater med dödsstraff har pausat avrättningar under coronapandemin, men många ser det som en del av presidentvalskampanjen.
Klart är att president Trump är dödsstraffsanhängare och att hans administration nu slagit ett dystert rekord i antal federal avrättningar. Den 3 november är det presidentval i USA.
Oavsett vem som vinner valet måste målet vara att avskaffa dödsstraffet under nästa mandatperiod. Amnesty International uppmanar därför Sverige och EU att fortsätta sitt viktiga arbete för att få USA att nå det målet.
I dag på internationella dagen mot dödsstraffet uppmärksammar vi problemet med ett oåterkalleligt straff.
Så länge rättssystem drivs av människor kommer de aldrig att vara ofelbara, och en avrättad människa kan aldrig återfå livet, även om det visar sig att hen var oskyldig i efterhand, vilket har skett vid ett flertal tillfällen. Dessutom är rättssystem inte immuna mot diskriminering, rasism och fördomar, och detta blir extra allvarligt när det handlar om liv och död.
Vi vet att minoriteter, fattiga och utslagna människor i högre grad riskerar att dömas till döden. I en globaliserad värld där många länder som har dödsstraffet kvar hänvisar till USA blir landets symbolvärde än viktigare.
Dödsstraffet hör inte hemma i ett modernt rättssystem. Rättssystem som fortfarande ser hämnd som ett mål i sig ter sig idag medeltida. Som Mahatma Gandhi sade, om vi följer principen “ett öga för ett öga” blir till slut hela världen blind.
Anna Lindenfors, generalsekreterare, Amnesty International Sverige
Maja Åberg, sakkunnig dödsstraff, Amnesty International Sverige
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Så här skriver du en debattartikel