Nej, svenskarna följer inte smittskyddsråden
Debattören: Studierna visar inte det myndigheterna påstår
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-11-04
DEBATT. Studier om allmänhetens efterlevnad av myndigheternas smittskyddsråd visar inte att svenskar har varit duktiga på att följa råden under pandemin. Det är viktigt att vi inte invaggar människor i en falsk trygghet om att råden efterlevs. Det kan leda till felaktiga
beslut i hanteringen av smittan.
Det är en allmän och vedertagen sanning att svenskar har varit duktiga på att följa Folkhälsomyndighetens smittskyddsråd. Denna övertygelse tycks vara grundmurad hos svenska politiker och tjänstemän.
Utrikesminister Ann Linde har påstått att ”över 80 procent av folket följer rekommendationerna”. MSB har sagt att ”åtta av tio fortsätter att följa rekommendationerna”. Folkhälsomyndigheten har hävdat att en väldigt stor majoritet av befolkningen följer råden. Det har sällan hörts några avvikande röster.
Delar av media har hållit med. DN har skrivit att ”undersökningar visar att åtta av tio svenskar följer FHM:s rekommendationer”. SvD:s Emma Frans har konstaterat att ”majoriteten tycks fortsätta följa myndigheternas rekommendationer.” Expressen har noterat att ”de flesta” svenskar lever enligt råden.
Yngre svenskar har ibland fått sig en känga eller två. Men till övervägande del har rapporteringen förmedlat att allmänheten följer råden.
Desto glesare har det varit med evidensen. Det har förhållit sig med denna lite som med kejserliga kläder i en viss dansk barnsaga. Många har påstått att svenskar följer råden men få har synat påståendena i sömmarna.
Om de hade gjort det skulle de ha funnit att många av trådarna inte är på plats.
Ta till exempel statsepidemiolog Anders Tegnell som på en presskonferens den 23 juni sa:
”Det finns en väldigt stor majoritet i befolkningen som verkligen följer de här råden.”
Detta var vackra ord, men de stämmer dessvärre inte.
Veckorna innan presskonferensen hade FHM i samarbete med Novus undersökt svenskars efterlevnad av råden. Underlaget som samlades in klassades som internt arbetsmaterial och lämnades till en början inte ut. Men efter tålmodig mejlväxling och en varning om att pröva ärendet i rätten fick jag slutligen ut underlaget.
Av underlaget framgick inte alls att en ”väldigt stor majoritet (…) verkligen” följde råden. Underlaget angav att endast 35 procent hade uppgett att de följde råden helt.
En statsepidemiolog borde känna till att 35 procent inte är en väldigt stor majoritet.
En annan undersökning som har återgivits felaktigt är en enkätstudie från Kantar Sifo. Studien har lyfts fram som belägg för att allmänheten följer råden men den lider av allvarliga brister som gör den oanvändbar för att bedöma detta.
Faktum är att studien inte alls mäter efterlevnaden av råden. Vad den mäter är om människor har ändrat sitt beteende under pandemin. Den tittar till exempel på om människor har tvättat händerna oftare än tidigare, inte om de följer råden om handtvätt, vilket är en avgörande skillnad.
Att göra någonting oftare innebär inte att man gör det tillräckligt ofta, precis som att röka mindre inte innebär att man slutar röka eller räddar lungorna från skada.
Rimligtvis har många fler ändrat sitt beteende än de som följer råden väl. Därför finns en överhängande risk att utformningen av studien har lett till oskäligt höga siffror som inte speglar den verkliga graden av efterlevnaden av råden.
Det är mycket bekymmersamt att studien har använts för att underbygga påståenden om att råden efterlevs.
Andra undersökningar har givit en dystrare bild. I maj fann Novus att hela 36 procent av svenskar som hade förkylningssymptom gick till jobbet. I juli konstaterade en sammanställning av lägesrapporter från 19 av Sveriges 21 Länsstyrelser att ”ett stort antal kommuner har identifierat allvarliga brister i efterlevnaden” av råden.
Detta rimmar illa med påståenden om en hög grad av efterlevnad av råden.
Den svenska pandemihanteringen bygger på eget ansvar. Kärnan i den är att allmänheten följer myndigheternas smittskyddsråd.
Att regeringsföreträdare, myndighetsföreträdare och journalister beskriver bevisläget om svenskars beteende felaktigt kan ha invaggat oss i en falsk trygghet.
Det kan ha bidragit till att man har underlåtit att införa vissa åtgärder, till exempel rekommendationer om munskydd i kollektivtrafiken, i tron att allmänheten redan följer råd om att hålla avstånd och att stanna hemma vid symptom.
Det kan också ha lett till ett överdrivet fokus på individuellt beteende i stället för på bredare faktorer som förklaringar till mönster i smittspridningen.
Att smittspridningen sjönk under sommaren och har ökat under hösten har sannolikt handlat mindre om förändringar i människors individuella val än om till exempel övergång till distansarbete, väderomslag, långsemester, och stängning/öppning av gymnasier och högskolor.
Okunnighet är som bekant ingen styrka. Det är hög tid att seriösa vetenskapliga studier görs om efterlevnaden av smittskyddsråden och att vi synar de utsagor som görs för att se om de stöds av evidensen.
Markus Balázs Göransson, biträdande lektor vid Försvarshögskolan och fil. dr i internationell politik. Krönikör på VLT:s ledarsida.
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.