Inte en krona får gå till de kriminella gängen
Morgan Johansson och Mikael Damberg: Det vi gör nu borde ha gjorts för 20–25 år sedan
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-10-03
DEBATT. Regeringens budgetförslag är ett kraftfullt återstartspaket för att Sverige ska jobba sig ur krisen. Det är också en förutsättning för att vi ska strypa nyrekryteringen till gängkriminaliteten och bekämpa brottsligheten.
De som drabbas hårdast av gängkriminalitet är vanligt folk som lever i socialt utsatta områden. Utvecklingen mot ökad gängkriminalitet har inte skett över en natt. Den är ett resultat av ökade klassklyftor och minskad jämlikhet över årtionden, men också av att samhället inte i tid satt hårt mot hårt mot framväxande kriminella grupperingar.
Aftonbladets granskning visar vilken utbredning av kriminella gäng som det lett till i Stockholmsområdet.
Coronakrisen har lett till en ekonomisk kris. Ökad arbetslöshet riskerar att få särskilt allvarliga följder i utsatta områden. Organiserad brottslighet och nyrekrytering till gängen riskerar att öka.
Budgeten, som bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna, innehåller både specifika åtgärder och långsiktiga generella åtgärder som kan bidra till att komma åt de kriminella nätverken, trycka tillbaka brottsligheten och öka tryggheten.
Nyrekryteringen ska brytas
Budgeten innehåller åtgärder på såväl kort som lång sikt för att bryta nyrekryteringen till gängen. Stora välfärdssatsningar, en aktiv arbetsmarknadspolitik och riktade satsningar för språkutveckling i förskolor och till skolor i utsatta områden lägger en grund. Med stora satsningar kommer stora förväntningar på att använda resurserna så att skolan och Socialtjänsten i kommunerna fungerar.
Men fler insatser behövs riktat mot barn och ungdomar. Socialtjänsten måste kunna gripa in tidigare och i fler situationer. Socialstyrelsen har därför fått i uppdrag att lämna förslag på hur möjligheterna till insatser utan samtycke kan öka, så kallat mellantvång.
Vi inför en ny påföljd, ungdomsövervakning, för unga personer som begår allvarliga brott. Det innebär bland annat att man får antingen helghemarrest eller till exempel förbud att vistas på vissa platser under vissa tider.
Vi avsätter särskilda medel för placeringar i familjehem och subventionerar tvångsplaceringar. Statens institutionsstyrelse får ökade medel för att bygga ut kapaciteten, öka kvaliteten och säkerheten.
Inte en krona till kriminella
Kriminella letar ständigt efter sätt att mjölka pengar som är avsedda för vår gemensamma välfärd. Därför har regeringen stärkt det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet. Polismyndigheten, Skatteverket, Tullverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen med flera, kan gå på den multikriminella brottsligheten från flera håll samtidigt.
Skatteverket får nu mer pengar för att bekämpa skattefusk och göra insatser mot fel i folkbokföringen, bland annat genom oannonserade kontrollbesök.
Dessutom tillförs berörda myndigheter medel för att intensifiera arbetet med att motverka och följa upp fusk och missbruk inom välfärdssystemen. Regeringen har gjort det lättare att ta gängens egendomar, klockor, bilar och kontanter och vi ser nu över lagstiftningen för att ytterligare utvidga möjligheterna att ta brottsvinster från de kriminella.
Kompromisslösa mot gängen
Statens myndigheter har länge haft en alltför svag närvaro i de utsatta områdena. Det ändras nu successivt. Vi öppnar fler servicekontor och bygger fler polishus. Regeringen genomför sedan förra mandatperioden den största utbyggnaden av Polismyndigheten i svensk historia. Sverige har nu fler poliser än någonsin tidigare och vid halvårsskiftet var vi halvvägs mot målet om 10 000 fler polisanställda till 2024.
För ett år sedan presenterade vi 34-punktsprogrammet mot gängkriminalitet. Programmet är det största paketet mot gängkriminaliteten någonsin. Det innehåller bland annat fler och bättre verktyg till de brottsbekämpande myndigheterna, skärpta straff och åtgärder för att bryta tystnadskulturen.
Allt fler gängmedlemmar sitter nu bakom lås och bom. Trots att Kriminalvården de senaste åren har öppnat flera platser så är både anstalter och häkten fullbelagda. Kriminalvården får därför kraftigt förstärkta resurser för att fortsätta att bygga ut. Glädjande nog kan vi se att trenden mot att allt färre återfaller i brott efter avtjänat straff fortsätter.
Att bryta upp gängstrukturerna görs inte i en handvändning. De har fått växa sig starka och vi kan mycket väl säga att det vi gör nu borde ha gjorts för 20–25 år sedan. Men det hjälper inte att beklaga nu. Det gör det bara ännu viktigare att vi nu fullföljer våra insatser med kraft och målmedvetenhet.
Morgan Johansson, justitie- och migrationsminister (S)
Mikael Damberg, inrikesminister (S)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.