Motståndet mot SD är inte ett politiskt spel
Märta Stenevi: M och KD redo att förhandla bort sina värderingar
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2021-04-04 | Publicerad 2021-03-19
DEBATT. I veckan varnade statsminister Stefan Löfven för de risker M och KD tar i samarbetet med Sverigedemokraterna. I stället för att sakligt diskutera problemen ett samarbete med ett sådant parti skulle föra med sig, väljer nu ledande moderater och kristdemokrater att avfärda statsministerns uttalande som politiskt spel.
Från höger är anfallslinjen inför valrörelsen klar och tydlig. All kritik av SD:s främlingsfientlighet och antidemokratiska tendenser ska beskrivas som socialdemokratiskt fulspel för att behålla makten.
Att så nonchalant avfärda den oro många väljare känner inför SD:s inflytande över en framtida regering är häpnadsväckande. I själva verket är det förstås högst relevanta frågor som medborgarna har rätt att få svar på inför valet.
Vanligt folks oro förtjänar att tas på allvar. Vilket inflytande får SD i en kommande moderatledd regering? Vad kommer de förhandla om? Hur kommer samarbetet utvecklas över tid? Vad är M och KD:s röda linjer i samarbetet? Finns det ens några?
Att många väljare tvivlar på Sverigedemokraternas inställning till demokrati borde inte komma som en nyhet för någon. Inte minst för moderater och kristdemokrater. De tyckte själva fram tills nyligen att SD var ett parti som var så opålitligt i demokratifrågor, att de var omöjliga att samarbeta med.
Ebba Busch sa så sent som 2018 att hon uteslöt samarbete med SD ens på sikt, eftersom det fanns stora ideologiska skillnader och att SD “befinner sig långt ut i träskmarken när det gäller synen på invandringspolitik och människan.”
Moderaterna var inte sämre. För bara några år sedan var de mycket tydliga med att SD inte gick att samarbeta med eftersom de hade odemokratiska idéer. Ulf Kristersson lovade förintelseöverlevaren Hédi Fried att han “aldrig, aldrig kommer gå med på något samröre med SD.” Många av dagens ledande moderater vägrade själva samarbeta med SD, av precis samma anledning som vi nu varnar för.
Sedan dess har SD förändrats mycket lite. M och KD har förändrats desto mer. Det är bara den som förlorat sina egna värderingar som kan tro att motståndet mot SD handlar om politiskt spel.
Motståndet mot SD handlar om värderingar men även i högsta grad om sakpolitik. För oss miljöpartister är det uteslutet att sätta oss i förhandlingar med ett parti som förnekar klimatförändringarna och utmålar människor från andra länder som problem snarare än grannar, kollegor och vänner. Värderingar och sakpolitik går hand i hand.
Den som avfärdar motståndet mot SD som en taktik från vänster behöver också förklara varför så många moderater protesterar. Vill tidigare moderata försvarsministern Mikael Odenberg också säkra ett socialdemokratiskt maktinnehav? Har tongivande moderater som Ulrica Schenström och Moa Berglöf blivit socialister på äldre dar? Sannolikt inte.
Troligen är de precis som jag, statsministern och stora delar av svenska folket oroliga för vad priset blir för att ge högernationalister inflytande över statsbudgeten. Och vem som får betala det priset.
Vi som oroas över SD:s inflytande ägnar oss inte åt politiskt spel. Det har alltid varit självklart i svensk politik att förhandla om sakfrågor. Det som är nytt i dag är att M och KD är beredda att förhandla bort sina värderingar.
Märta Stenevi, språkrör Miljöpartiet
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.