Hur kan ni strunta i arbetslösheten?
Almega: Tjänstefel att regeringen rycker på axlarna åt Sveriges bottenplacering
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-12-03
DEBATT. Sverige har tredje högst arbetslöshet i EU. Endast i Grekland och Spanien är den högre. Åtta procent av arbetskraften står utanför arbetsmarknaden.
Och ändå är det nästan ingen som bryr sig. Det duger inte. Inte alls.
Riksbankschefen Erik Thedéen har kallat den svenska arbetsmarknaden urstark. Under avtalsrörelsen tas ingen som helst hänsyn till de som inte redan har ett arbete. Och regeringen har uppenbarligen resignerat inför massarbetslösheten. Det duger inte. Inte alls.
Visst, regeringen har andra problem att hantera. Den våldsvåg som med exempellös brutalitet och omfattning sveper över Sverige är unik. Situationen är kritisk och kräver en kraftfull politisk respons.
Men regeringen är stor och det finns många ministrar. Att då fullständigt sakna politiska ambitioner att adressera, och än mindre åtgärda, ett likaså allvarligt problem är tjänstefel. Åtta procents arbetslöshet måste vara värt mer än en axelryckning.
Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson: ni var båda ministrar i den alliansregering som gjorde arbetslinjen till sitt signum, numera salig i åminnelse.
Ni företräder en borgerlig regering som har glömt ett av borgerlighetens viktigaste bidrag till svensk politik. Detta duger inte. Inte alls.
Samtidigt som Sverige med full kraft bekämpar våldet måste vi tänka långsiktigt. När förutsättningar för en positiv samhällsutveckling ska skapas går det inte att blunda för landets ekonomiska situation. Inte heller att tvåsiffriga arbetslöshetstal i vissa delar av Sverige är norm snarare än undantag.
I debatten kring det ökade våldet i samhället har det talats mycket om vikten av att förändra det normbrytande beteende som präglar inte minst gängbrottsligheten.
Det har talats mindre om att det i alltfler ungas tillvaro blivit allt vanligare att vuxna, arbetsföra personer inte försörjer sig själva.
Att fler har ett jobb är nämligen inte bara en fråga om tillväxt och helt avgörande för att klara välfärd och framtida investeringar. Det är också kittet i vårt samhällskontrakt, en förutsättning för social sammanhållning.
Att acceptera bilden av svensk arbetsmarknad som urstark – när hög arbetslöshet och ett stort utanförskap snarast är normen – är inget annat än självbedrägeri.
Det talas ofta om att sysselsättningen i Sverige fortfarande är hög, under hösten rapporterades till och med att den ökade bland utrikes födda. Detta är naturligtvis goda nyheter. Men tyvärr behöver det inte betyda så mycket.
Att en person arbetar en timme under mätveckan räcker för att hen ska räknas som sysselsatt i statistiken. Det är däremot långt ifrån tillräckligt för att hen ska försörja sig själv. När personer som är – och som uppfattas som – arbetslösa kan räknas som sysselsatta blir statistiken missvisande.
Paradoxalt nog har vi en ekonomi där företagen, parallellt med hög arbetslöshet, skriker efter kompetens. Kombinationen av många lediga jobb, ökat antal varsel, ett svagt ekonomiskt läge och en mycket hög andel icke självförsörjande är mycket oroande. Svensk arbetsmarknad är allt annat än stark.
Sverige behöver en politik mot jobbkrisen. Vi ska ligga i topp i Europa, inte i botten. Att, som regeringen, bara rycka på axlarna åt åtta procents arbetslöshet duger inte. Inte alls.
Fredrik Segerfeldt, näringspolitisk expert, Almega
Fredrik Östbom, näringspolitisk chef, Almega
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.