Stå upp för sanningen om Turkiets folkmord
Liberala debattörer: När S och M sviker måste vi fortsätta driva frågan i EU
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2019-05-22
DEBATT. Den 24 april 1915 inleddes ett folkmord på kristna armenier, pontiska greker och assyrier/syrianer/kaldéer i dagens Turkiet. Men ännu i dag, mer än hundra år senare, vägrar Turkiet att erkänna folkmordet.
Personer har till och med dragits inför rätta i Turkiet för att de talat öppet om folkmordet.
För tre EU-valrörelser sedan fördes seriösa diskussioner om Turkiets inträde i EU. Sedan dess har utvecklingen kring demokrati, rättsstat och mänskliga rättigheter snabbt gått långt åt fel håll. President Erdogan har monterat ned det som fanns av demokrati i Turkiet.
Den fortsatta förföljelsen av kurder och inskränkningarna av yttrandefriheten är tydliga exempel på detta.
Detta gör att Turkiet i dag står långt från ett EU-medlemskap och Liberalerna vill därför avbryta Turkiets anslutningsprocess. Om utvecklingen vänder, ska dörren återigen kunna öppnas för förhandlingar om ett möjligt medlemskap.
Men ett land som inte kan göra upp med sin blodiga historia kan inte bli en trovärdig medlem i en demokratisk institution som EU. Turkisk lagstiftning innebär att personer kan straffas om de talar om folkmordet, då detta kan anses förolämpande mot den turkiska nationen. Den turkiske nobelpristagaren Orhan Pamuk är en av dem som straffats.
I väntan på att Turkiet ska erkänna sina brott mot landets kristna, som i dag är nästintill utrotade, är det desto viktigare att demokratiska stater som Frankrike och Sverige tar bladet från munnen.
Men de största svenska politiska partierna i modern tid, S och M, har båda svikit i denna fråga.
2010 erkände Sveriges riksdag folkmorden på armenier, pontiska greker och assyrier/syrianer/kaldéer med en rösts marginal, tack vare en oväntad allians.
Kort därefter kallade Turkiet hem sin svenske ambassadör i protest mot beslutet, och Carl Bildt beklagade sig. Det var direkt skamligt av Sveriges utrikesminister.
2014 lovade statsministerkandidaten Stefan Löfven, i samband med det assyriska nyårsfirandet Akitu i Södertälje, att regeringen skulle ratificera riksdagsbeslutet om han blev statsminister.
På en rak fråga från Assyria TV:s reporter klargjorde han att "regeringen har att fatta sig efter riksdagens beslut, det är min bestämda uppfattning". Val av plats och kommunikationskanal kunde inte lämpa sig bättre för ett sådant löfte, men det visade sig bara vara ett cyniskt röstfiske.
När både S och M sviker är det viktigare än någonsin att Europas liberaler vågar stå upp för sanningen. Här vill vi ta tillfället i akt att tacka Frankrikes president Macron för hans modiga beslut att göra den 24 april till en fransk nationell minnesdag för att hedra folkmordens offer.
Nästa steg vore att driva på för att göra denna minnesdag till en europeisk minnesdag. EU behövs mer än någonsin som en garant för mänskliga rättigheter. Därför säger vi ja till ett fördjupat samarbete i EU.
Karin Karlsbro, Liberalernas toppkandidat till Europaparlamentet
Said Abdu, toppkandidat till Europaparlamentet nr.2 (L)
Olle Wästberg, tidigare riksdagsledamot (L)
Ninos Maraha, fullmäktigeledamot Region Stockholm (L)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Så här skriver du en debattartikel