Så räddar vi svenska musikundret, Lind

Musiksverige: Öppna upp för livemusik och förläng krisstödet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-09-25

helskärm

DEBATT. Mer än hälften av den svenska musikbranschens intäkter – drygt sju miljarder kronor – beräknas försvinna i år, till följd av coronapandemin. Allt talar för krisen kommer att bestå även under nästa år och få långtgående negativa effekter.

Efter tio år av stadig tillväxt krävs nu en räddningsaktion för ”det svenska musikundret”. Därför presenterar vi, Musiksverige, fem konkreta åtgärdsförslag för kulturminister Amanda Lind.

Vi som skriver detta företräder verksamma i musikbranschen i hela Sverige. Det är alla artister, kompositörer, låtskrivare, musiker, managers, producenter, musikbolag och musikförläggare som gjort den svenska musikindustrin till en blomstrande tillväxtbransch med ett stort antal jobbskapande företag.

Men de ekonomiska marginalerna var små redan före Coronapandemin och nu är frågan hur många företag som kommer överleva och hur många personer som förlorar viktiga delar av sin inkomst.

När livespelningar ställs in och när butiker, restauranger och andra verksamheter som använder musik stänger så drabbas de som lever på sitt musikskapande hårt.

Av en kommande rapport från oss – organisationen Musiksverige – framgår att trenden med tio år av stadigt ökande omsättning kommer att brytas, och det rejält.

Den nya beräkningen visar att den svenska musikbranschen förra året omsatte 12,2 miljarder kronor. I år väntas intäkterna minska med 55 procent, eller drygt sju miljarder kronor.

Även 2021 blir av allt att döma ett musikaliskt nödår. Både på grund av risk för färre livespelningar och det faktum att de upphovsrättsliga intäkterna väntas sjunka med mer än 30 procent till följd av nedstängningen av samhället där nattklubbar stängts, butiker och restauranger gått i konkurs eller tappat kraftigt i omsättning.

Effekten av detta slår snart till, eftersom utbetalningen av upphovsrättsliga intäkter sker med uppemot nio månaders fördröjning från det att musik spelas offentligt.

Trots att läget är allvarligt redan nu så är risken stor att det värsta ligger framför oss.

Hur detta kommer att påverka den svenska musikindustrin och viktiga kringnäringar – i termer av förlorade arbetstillfällen, minskad internationell konkurrenskraft och utebliven tillväxt – avgörs av hur vi gemensamt agerar för att kulturlivet ska kunna överleva och återvinna sin kraft.

Utan stöttning riskerar de långsiktiga investeringar som skapat och upprätthållit ”det svenska musikundret” att gå om intet.

Därför välkomnar vi den extra satsning till kulturskapare som förlorat inkomst på grund av coronapandemin, som kulturminister Amanda Lind presenterade härom veckan. Det räcker dock inte särskilt långt, vilket kulturministern själv har antytt när hon uttalat sig om de aktörer och företagare i branschen som är i behov av stöd. 

De 1,5 miljarder kronor som utlovas till hela kultursektorn i år motsvarar en femtedel av enbart musikbranschens intäktstapp. 

Samma sak gäller troligtvis de medel som har aviserats för kommande år då hela kultursektorn ska få dela på ytterligare knappt två miljarder kronor. Även om hela denna summa skulle gå till musikområdet räcker det bara en liten bit på vägen för att avhjälpa krisen.

Vi föreslår följande för en skyndsam och säker återhämtning för svenskt musikliv:

1. Inrätta ett tillfälligt branschråd, som kan bidra med berättelser från vår verklighet samt omvärldsanalys och inspiration från andra länders stöttning av kulturen så att satsade medel kan användas effektivt.
2. Låt lokalernas kapacitet avgöra tillåtet besökarantal, och skilj på arrangemang inomhus respektive utomhus. Då kan livemusiken successivt komma tillbaka, utan ökad risk för smittspridning.
3. Förläng det ekonomiska krisstödet som ger kompensation till både dem som behöver det i dag, och de musikskapare som kommer att drabbas av uteblivna upphovsrättsliga ersättningar.
4. Gör stödet enkelt att ta del av, både för resurssvaga egenföretagande musikskapare som sköter all administration på egen hand och för mindre musikförlag och musikbolag som trots små marginaler egenfinansierar investering i ny musik.
5. Ta fram en konkret plan för återstart utifrån tidsatta prognoser av när aktiviteter kan komma igång utan ökade hälsorisker samt musikbranschens analyser av intäktsbortfall.

Det svenska musikundret, som skapat internationella framgångar och bidrog med 2,7 miljarder kronor i exportintäkter bara förra året, har inte uppstått av en slump. Det bygger tvärtom på alla de som – dagar och nätter, året runt – arbetar hårt för att skapa musik som både underhåller och berör i hela världen.

Coronapandemin innebär enorma samhällsutmaningar, behovet av stödinsatser har aldrig varit större i modern tid. Låt oss gemensamt vidta de åtgärder som behövs för att stötta de företagare och kreatörer som kan få Sverige att sjuda av musik även när Coronapandemin är över.

Alfons Karabuda, ordförande för Musiksverige och ordförande i SKAP
Eleonor Otterdahl, vice ordförande Musiksverige, kommunikationsdirektör STIM
Jan Granvik, ordförande för Musikerförbundet
Karin Inde, nationell koordinator Musikcentrum
Ludvig Werner, vd IFPI
Rebecka Sjöström, collective rights manager, Playground music
Jonas Sjöström, ägare Playground music
Stefan Lagrell, vd SAMI
Gunnar Jönsson, förbundsordförande SYMF
Kerstin Mangert, ordförande Musikförläggarna
Martin Tibblin, ordförande Föreningen Svenska tonsättare

Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.