Alla vinner på fler säkra vägar in i EU
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2015-04-21 | Publicerad 2015-04-20
EU-parlamentariker: Utfärda humanitära visum utanför EU
I helgen nåddes vi av nyheten om att ännu en flyktingbåt kapsejsat och att nästan tusen människor befarats ha drunknat i Medelhavet. Det är en tragedi som beskrivs som den värsta hittills på Medelhavet. Tidigare samma vecka dog cirka 400 människor på en liknande färd.
De som dött var sannolikt medvetna om risken med att sätta sig i en båt av detta slag. Men de människor som ändå flyr – från kriget i Syrien, förtrycket i Eritrea eller IS massavrättningar – ser risken i att stanna kvar som större och därför köper de sig en båtplats av skrupelfria människosmugglare.
EU:s migrationskommissionär Avramopoulos besökte förra veckan utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter, där jag är liberalernas gruppledare. Han sa då att 7000 migranter lyckats ta sig över till Europa de senaste dagarna, men ingenting om dem som inte överlever färden.
Samtidigt läcker informella dokument från Ministerrådet som säger att representanter från medlemsländerna vill lägga över ansvaret för situationen på Medelhavet på länderna i Nordafrika, genom att finansiellt och tekniskt sponsra Egypten, Tunisiens och Libyens sjöpatruller att stoppa båtarna, skicka flyktingarna tillbaka till sina hemländer, och därmed ta ifrån dem den grundläggande rättigheten att få lämna in sin asylansökan i EU.
Att vi har gemensam asylpolitik spelar ingen roll om den inte blir tillgänglig för de människor som söker asyl!
I EU-parlamentet började vår senaste plenarsession än en gång med en tyst minut och markeringar om att EU behöver nya åtgärder för att få ett slut på dessa tragedier. Senast i december förra året lyfte vi problemet i en resolution kring situationen på Medelhavet och vi utarbetar just nu en initiativrapport att lägga fram till EU-kommissionen i sommar. Men arbetet går alldeles för långsamt.
I juli 2013 var jag först ut med att lyfta frågan om att skapa lagliga och säkra vägar till EU så att flyktingar inte behöver sätta sina liv i händerna på traffickers som packar människorna i ofta överfulla sjöodugliga båtar.
Genom att utfärda humanitära visum på ambassader och konsulat i länder utanför EU skulle tusentals människor slippa ge sig ut på den livsfarliga resan över Medelhavet för att få möjlighet att söka asyl i Europa.
Jag får allt fler kollegor med mig som inser att genom att öka de lagliga möjligheterna för människor att komma till EU så kan vi ha en bättre översikt över dem som kommer, och dessutom hantera asylansökningarna på ett välfungerande och förutsägbart sätt. Samtidigt måste vi säkerställa att vi skapar en jämn fördelning och ett gemensamt ansvarstagande från alla EU:s 28 medlemsländer.
Men tiden börjar rinna ut. Bara fyra månader in i år 2015 har nästan 2000 personer beräknas ha redan drunknat under sin flykt. Förra årets skrämmande rekordsiffra på runt 3500 döda riskerar att vida överstigas. Medelhavet håller på att bli världens största massgrav. Europa får inte vända ryggen mot de människor som flyr från några av de värsta humanitära kriserna i vår tid. Vi kan inte stänga dörrar och bygga murar så att människor tvingas ut på Medelhavet i livsfarliga, överfulla och sjöodugliga farkoster.
EU har både resurser och ansvar att förebygga att fler människor mister sina liv framför vår dörr. Vi har svårt att stoppa krigen eller misären som människorna flyr ifrån, men vi kan stoppa dödstalet på Medelhavets vatten och erbjuda de som söker sig hit ett värdigt sätt att få sin asylansökan prövad i Europa.
Tillsammans borde alla EU:s 28 medlemsländer nu inse att det är dags att ta den europeiska solidariteten till en ny nivå.