Nu ska vi reda ut hur invandringen påverkat svensk ekonomi
Regeringen och SD: Uppdraget är att få nettoeffekten av migrationen till Sverige
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-07-07
DEBATT. Sverige hade under lång tid en alltför generös migrationspolitik som ledde till att antalet invandrare ökade snabbt. Regeringen och Sverigedemokraterna genomför nu ett paradigmskifte som kraftigt minskar invandringen till Sverige. Men för att bättre förstå de långsiktiga konsekvenserna av den tidigare politiken och dra lärdomar för framtiden behövs mer kunskap och analys.
Därför har Regeringen gett Konjunkturinstitutet i uppdrag att analysera nettoeffekterna av migrationen till Sverige under modern tid, med hjälp av andra myndigheter.
Sverige har länge haft en hög invandring som stuckit ut i internationella jämförelser. Under migrationskrisen 2014–2016 var Sverige ett av de länder som beviljade flest asylansökningar i förhållande till befolkningsstorlek. Andelen utrikes födda i befolkningen har stigit från ca 9 procent 1990 till över 20 procent 2023.
Samtidigt finns ett växande antal personer som är födda i Sverige med en eller båda föräldrar födda utomlands.
Den stora invandringen har, i kombination med en kravlös integrationspolitik, bidragit till de problem med utanförskap och segregation som vi ser i det svenska samhället. Det har fått konsekvenser för den svenska ekonomin.
Sverige är ett av de länder i Europa där skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda är högst.
Allra störst är klyftan i sysselsättning för kvinnor födda utanför Europa. Det skapar ett utanförskap som riskerar att gå i arv till nästa generation.
Det finns ett behov av att förstå migrationens långsiktiga konsekvenser för den svenska ekonomin bättre
Att invandringen skulle få positiva ekonomiska effekter var ett argument som ofta användes av dem som stod bakom den tidigare förda generösa migrationspolitiken. Vad vi nu ser är att migrationen snarare verkar ha bidragit till utanförskap och en tudelad arbetsmarknad samt ökat pressen på våra välfärds- och socialförsäkringssystem.
Men det finns ett behov av att förstå migrationens långsiktiga konsekvenser för den svenska ekonomin bättre.
Det handlar inte bara om effekter av olika nivåer av invandring, utan även om vad olika typer av invandring får för konsekvenser. Genom ökad kunskap kan vi bedriva en mer välgrundad politik i framtiden.
Regeringen har därför, i överenskommelse med Sverigedemokraterna, fattat beslut om att ge Konjunkturinstitutet i uppdrag att analysera nettoeffekterna av migrationen till Sverige under modern tid.
För att genomföra uppdraget ska myndigheten ta stöd av Brottsförebyggande rådet, Kommerskollegium, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Socialstyrelsen och Statens skolverk.
Beräkningar ska göras för den historiska migrationen till Sverige och inkludera hur nettoeffekterna av denna har utvecklats över tid. Utöver det ska Konjunkturinstitutet också ta fram en framåtblickande prognos utifrån olika scenarier baserade på bland annat volymer och karaktär på invandringen.
Regeringen och Sverigedemokraterna slösar ingen tid när det gäller omläggningen av migrationspolitiken. Paradigmskiftet har påbörjats och gav resultat redan under 2023 när antalet beviljade uppehållstillstånd minskade med nästan 30 procent jämfört med 2022.
Samtidigt som politiken byggs om ser vi nu även till att bygga kunskap för framtiden. På så sätt kan vi undvika att tidigare misstag upprepas och bidra till att Sverige får en långsiktigt ekonomiskt hållbar migrationspolitik.
Elisabeth Svantesson, finansminister (M)
Ludvig Aspling, migrationspolitisk talesperson (SD)
Ingemar Kihlström, migrationspolitisk talesperson (KD)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.