Kommuners sparande slår mot skadade barn
Debattören: Barns försäkringsskydd ska inte avgöras av var man bor
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2019-06-20 | Publicerad 2019-06-19
DEBATT. I dagarna går drygt en miljon grundskoleelever på sommarlov. Härliga månader med utomhuslek och långa dagar på stranden väntar. Men också skrubbsår och i värsta fall allvarliga skador. Uppskattningsvis kommer runt 20 000 – 25 000 barn söka vård på någon akutmottagning i sommar.
De flesta barn är försäkrade, både via kommunens skolbarnsförsäkring och via privat barnförsäkring tecknad av föräldrarna. Men inte alla. En kartläggning från fackförbundet Forena som släpps i dag visar att 37 av Sveriges kommuner valt att inte försäkra sina grundskoleelever på fritiden, utan endast under skoltid.
Var tredje barn i Sverige saknar dessutom privat barnförsäkring. Den vanligaste förklaringen till varför föräldrar inte försäkrat sina barn är att de anser att det inte behövs, eller att det offentliga skyddet är tillräckligt. Det är lätt att tro eftersom det offentliga skyddet täcker upp relativt väl för vuxna som jobbar. Men det statliga socialförsäkringsskyddet är huvudsakligen uppbyggt för att täcka just inkomstbortfall.
Barn som råkar ut för en skada som gör att de förlorar sin framtida arbetsförmåga får i stället den lägsta ersättningen från Försäkringskassan. I år uppgår den till 12 920 kronor per månad efter skatt, en nivå som ligger strax under fattigdomsgränsen i Sverige.
Ett helt oförsäkrat barn riskerar alltså en framtid i livslång fattigdom. Med en skolbarnsförsäkring som gäller även på fritiden kan en kompletterande ersättning för ekonomisk invaliditet utbetalas, som vanligtvis ligger på drygt 1,4 miljoner kronor. Det höjer den sammantagna ersättningen till 14 920 kronor per månad under de följande 60 åren.
Genom skolbarnsförsäkringen tillförsäkras barn alltså en anständig levnadsstandard om de skulle råka ut för en riktigt allvarlig olycka. Ändå väljer 37 av Sveriges kommuner att lämna sina grundskolelever oförsäkrade på fritiden. Kommunerna har förvisso ingen skyldighet att försäkra sina elever, men har gjort det frivilligt sedan 1950-talet. Till en början var eleverna endast försäkrade under skoltid, men successivt har dygnet runt-försäkring det blivit det vanligaste.
De kommuner som inte försäkrar grundskoleeleverna på fritiden finns utspridda över hela landet. Dessvärre är det få föräldrar som känner till detta. En intervjuundersökning som Ipsos genomfört på uppdrag av Forena visar att 52 procent av föräldrarna är osäkra på om skolbarnsförsäkringen gäller dygnet runt eller endast under skoltid. Därför är det inte särskilt förvånande att nio av tio föräldrar vill att kommunerna ska ha en lagstadgad skyldighet att teckna skolbarnförsäkringar som ger ett likvärdigt skydd oavsett i vilken kommun man bor.
Att alla föräldrar ska vara försäkringsexperter med järnkoll på vilka socialförsäkringsförmåner som finns och hur täckningsgraden för kommunens skolbarnsförsäkring ser ut är inte rimligt. Snarare kan vi förvänta oss att många överskattar det offentliga skyddet, och underskattar behovet av att själv försäkra sina barn.
Kommunerna borde däremot ha koll på vilket försäkringsskydd som behövs och prioritera att ta ansvar för sina yngsta medborgare. Fritiden är den mest olycksdrabbade tidpunkten i barns vardag, och prisskillnaden är inte heller särskilt stor. Att försäkra sina grundskoleelever även på fritiden innebär en extra kostnad på 40 till 50 kronor per elev och år. Så lyssna på föräldrarna och låt inte lotteriet avgöra barnens försäkringsskydd!
Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef hos försäkringsfacket Forena
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.