Postnords experiment söndrar landsbygden
Debattörerna: Nedmontering av samhällsservicen – med regeringens goda minne
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-10-05
DEBATT. Postnord inleder nu ett landsomfattande experiment med varannandagsutdelning av post.
Nedmonteringen av samhällsservicen sker med regeringens goda minne och riskerar, bland annat, att bli dödsstöten för många svenska papperstidningar som i dag distribueras med post till brevlådan. Det får långgående konsekvenser för det demokratiska samtalet i vårt land.
Den 25 september år 2020 är ett i postsammanhang historiskt datum. Det var nämligen den första gången sedan Axel Oxenstierna grundade posten år 1636 som posten delas ut enligt modellen varannandagsutdelning. Så skedde i Lund och Kävlinge.
Regeringen har nämligen tillåtit helstatliga Postnord att inleda ett storskaligt experiment som vi anser kraftigt äventyrar samhällsservicen utanför stadskärnorna. Postnord aviserar att man vill möta de vikande brevvolymerna med varannandagsutdelning men konsekvensanalysen är otillräcklig och regeringen har låtit vinstmarginalen hos ett statligt bolag gå före en grundläggande samhällsservice i hela landet.
Varannandagsutdelningen som nu påbörjats kommer enligt Postnords egen affärsplan att slutföras år 2022 då samtliga hushåll och företag i våra 290 kommuner får posten distribuerad högst varannan vardag.
Posten är en hörnsten i vår grundläggande samhällsservice och en del av en fungerande infrastruktur. Posten betyder väldigt mycket för trygghet, service och möjligheten att bedriva näringsverksamhet, inte minst på lands- och glesbygd. Trots att brevförsändelserna minskar så delades det ifjol ut knappt två miljarder brev.
På samma sätt är Postnords distribution av papperstidningar på många håll en förutsättning för tidningar och mediehus att bevaka lokalsamhällena utanför storstäderna.
Svenska medier är redan en hårt prövad bransch som präglas av sjunkande annonsintäkter men där det faktiskt är pappersutgåvan som ger en viss lönsamhet, i väntan på att digitala betalningsmodeller ska slå igenom. I fjol distribuerades knappt två miljoner tidningar ut med posten till 100 000-tals hushåll på den svenska landsbygden.
Med en varannandagsutdelning kommer intresset för att teckna en prenumeration att minska kraftigt. Det skulle bli dödsstöten för många lokala tidningar och kraftigt reducera möjligheten till granskning av den lokala politiken och därmed det demokratiska inflytandet hos medborgarna.
Ännu mer förvånande är att utrullningen av varannandagsutdelningen påbörjas samma vecka som regeringen presenterar direktiven till den nya postlagsutredningen som varit på gång sedan i vintras. I utredningen – som ska vara klar i början av år 2023 – ska man bland annat undersöka vilka tjänster Postnord ska tillhandahålla samt hur den svenska posten ska finansieras.
Att inte låta varannandagsutdelning vara en del av denna omfattande utredning är mycket anmärkningsvärt.
Det storskaliga experiment som nu rullas ut i kommun efter kommun riskerar att isolera glesbygden och slå sönder den svenska tidningsmarknaden.
Tillgången till samhällsservice måste vara viktigare än vinstmarginalen hos ett statligt bolag och det demokratiska samtalet står på spel när varannandagsutdelningen i kombination med avsaknad av bredband sammanfaller i stora delen av landsbygden. Regeringens och Postnords experiment söndrar landsbygden när man i stället borde satsa på den.
Mikael Larsson, ledamot i trafikutskottet (C)
Per Schöldberg, ledamot i näringsutskottet (C)
Per Lodenius, ledamot i kulturutskottet (C)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.