Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Kristian, Krister

Arbetarna får betala för vårt billiga boxvin

Debattörerna: Lyssna på kraven från Sydafrika – annars hotar bojkott, Systembolaget

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-09-28

I lördags lämnade lantarbetare i Sydafrika en kravställning riktad direkt till svenska staten med en tidsfrist på tio dagar. Lantarbetarna talar om en möjlig bojkott om de fackliga kraven inte hörsammas, skriver debattörerna.

DEBATT. I lördags mötte Sveriges konsul i Kapstaden, Geir Tellefsen, en stor skara människor vid svenska konsulatets port.

Från avlägsna gårdar hade flera tusen av Sydafrikas lantarbetare tagit sig in till staden, en syn som inte skådats sedan storstrejken 2012. 

Lantarbetarna i Sydafrika lever under fruktansvärda förhållanden. För dem har mycket lite förändrats sedan apartheids fall. Gårdsägarna är fortfarande vita och arbetarna icke-vita.

Herrgårdsbyggnaderna står kvar, ofta i ägo av samma vita familjer som för tjugofem år sedan deltog i brott mot mänskligheten gentemot sina anställda. De nedgångna backstugorna står också kvar, där många lantarbetarsläkter tjänat sina vita herrar i generation efter generation, ibland ända sedan slaveriets dagar på 1800-talet.

Bilden kan tyckas förenklad, men forskningen är tydlig: Ägandeförhållandena har inte omfördelats nämnvärt sedan apartheid och lantarbetarna har det sämre ekonomiskt ställt i dag än för trettio år sedan. Lönerna räcker knappt till mat.

Det är på många sätt en avlägsen situation. Det svenska statarsamhället avskaffades 1945. Det var inte minst lantarbetarna själva som lyfte oket, genom fackföreningar som steg för steg med strejker och protester reformerade det svenska jordbruket.

Men samtidigt som situationen i Sydafrika kan kännas som en kvarleva från en annan tid är vi alla här och nu intimt förknippade med den stora skara som stod utanför konsulatets port i lördags. Deras arbete producerar nämligen våra statligt sålda middagsviner.

Pengarna i den långa produktions- och importkedjan till Sverige hamnar till största delen hos svenska staten. Det är ingen överdrift att säga att de sydafrikanska lantarbetarna bidrar ekonomiskt till vår svenska välfärd. 

Förra året sålde Systembolaget 20,7 miljoner liter sydafrikanskt vin, majoriteten av volymerna var prispressade, billiga boxar och tetror. Årets mest sålda rödvin i Sverige förra året var boxen Umbala från Sydafrika. Studier visar att mer än sjuttio procent av försäljningsvärdet på en billig bag-in-box från Sydafrika går till svenska staten.

Nu organiserar sig lantarbetarna och ställer krav. De protesterar mot Systembolagets och övriga nordiska alkoholmonopols oförmåga att försvara mänskliga och fackliga rättigheter på vingårdarna. De kräver sådant som rent vatten, riktiga hus, löner som går att leva på.

I lördags lämnade man en kravställning riktad direkt till svenska staten med en tidsfrist på tio dagar. Lantarbetarna talar om en möjlig bojkott om de fackliga kraven inte hörsammas. 

Bojkott är ett farligt fackligt verktyg, en sista åtgärd om allt annat prövats. En bojkott av sydafrikanska viner, såsom de som genomfördes i Sverige på 60-, 70- och 80-talen, skulle slå också mot lantarbetarna. Det vittnar om situationens allvar att arbetarna själva hotar med bojkott av de egna produkterna.

Därför är det nu oerhört viktigt att Systembolaget hörsammar de fackliga kravställningarna innan 1 oktober.

Åren går. Systembolagets etiska uppförandekoder och ansvarstagande har inte förmått laga hålen i taken, skapa anständiga löner, stoppa fackföreningsfientligheten och rasismen, ge rent vatten eller hygieniska toaletter. Lantarbetarna har fått nog och vem kan egentligen klandra dem? De har väntat i tjugofem är på sin frihet.

I all sin dramatik var de svenska statarnas strejker och bojkotter en positiv kraft för förändring på den svenska landsbygden. Systembolaget bör hörsamma de sydafrikanska statarnas krav och vi bör alla, som konsumenter och ägare av Systembolaget, stötta deras kamp för människovärde.


Emil Boss, författare till boken ”Sydafrikanskt vin - en annorlunda vinbok”
Louise Lindfors, generalsekreterare Afrikagrupperna
Johan Torgå, solidaritetskampanjen Livsmedelsarbetare för solidaritet
Ola Hakefelt, Livsklubben Nybergs deli
Samuel Faber, SAC:s fackklubb på Systembolaget


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikelSå här skriver du en debattartikel

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.