Situationen i svenska skolan är helt ohållbar
Lärarfacken: Nu måste landets skolpolitiker lyssna på lärarna
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2019-05-18
DEBATT. Rapporterna om kommuner som gör nedskärningar på skolan duggar tätt. Enligt en enkät som Lärarnas Riksförbund har genomfört bland sina kommunföreningar genomförs nu nedskärningar i sju av tio kommuner. Och enligt beräkningar från Lärarförbundets lokalavdelningar lägger över 60 procent av landets kommuner mindre pengar på skolan i år.
Därtill rapporterar Tankesmedjan Balans att 260 av Sveriges 290 kommuner lade sparkrav på sina välfärdsverksamheter under 2018.
Landets lärare känner effekterna av nedskärningarna och nu växer protesterna.
”Lärarmarschen” och ”Förskoleupproret” är två initiativ från lärare som i helgen samordnar sina krafter i Stockholm, Malmö, Jönköping, Uppsala, Jokkmokk och Göteborg. Vi som fackliga företrädare stödjer helhjärtat dessa gräsrotsaktioner mot besparingarna på skolan, fritids och förskolan, besparingar som också vi som fackligt förtroendevalda kämpar emot i vardagen.
Våra två förbund samlar närmare 330 000 lärare och skolledare. Våra medlemmar finns representerade i samtliga skolformer, från förskola till högskola, och ser med egna ögon hur avståndet mellan krav och resurser ökar, hur organisationerna blir allt mer slimmade och arbetsbördan allt tyngre.
Situationen är ohållbar.
Politiker som skär ner på utbildning skjuter sig själva i foten. Utbildning är grunden för individens och samhällets utveckling. Den är en förutsättning för demokratin samtidigt som den möjliggör social rörlighet, innovation och stärkt konkurrenskraft.
Den besparingsvåg som nu sveper över svensk skola är förödande. Ska vi lyckas rusta nästa generation för framtiden är det helt nödvändigt att satsa på lärarna.
Sveriges lärare behöver konkurrenskraftiga löner i relation till andra akademikeryrken. De behöver också en arbetsmiljö där det råder balans mellan krav och resurser. Det handlar bland annat om mindre barngrupper och klasser, en renodling av läraruppdraget samt en satsning på elevhälsan. Men också om att minska den omfattande dokumentationsbördan som just nu tar knäcken på våra medlemmar.
Våra kommunpolitiker måste våga prioritera skolan, även när det innebär att något annat måste stå tillbaka. Vi behöver politiker som har förmågan att tänka långsiktigt och som inser att det inte går att spara sig in i framtiden.
Vi är medvetna om att utmaningarna är stora och att det krävs en samverkan mellan flera aktörer för att få till stånd en förändring. Staten har en viktig roll att spela, men just nu vilar det stora ansvaret på landets kommuner. Det finns inte en enda skolhuvudman som inte kan göra mer för att förbättra förutsättningarna för lärare och elever. Och det är bråttom.
Många lärare överväger att lämna yrket på grund av arbetsbelastningen. Undervisningstimmarna och dokumentationskraven har ökat och den kvalitetssäkrande tiden till för- och efterarbete kommer ständigt i kläm.
Samtidigt står kommunerna inför ett enormt rekryteringsbehov. Prognosen till 2025 är att vi kommer att sakna 65 000 utbildade kolleger och det finns inget trendbrott i sikte. Det kommer att krävas kraftfulla investeringar i såväl löner som arbetsvillkor och arbetsmiljö för att göra skolan till en attraktivare arbetsplats.
Landets skolpolitiker måste lyssna på lärarna. Det är nog nu, det måste satsas på skolan. Det är där vi skapar framtiden.
Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund
Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Så här skriver du en debattartikel