Ät svenskt – för klimatets skull
Debattörerna: Svensk mat på tallriken ger fler jobb i Sverige
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2019-07-01 | Publicerad 2019-06-26
DEBATT. Sopsortering och elcyklar i all ära. Men när Sveriges konsumenter vill vara hållbara väljer de närodlad mat eller mat producerad i Sverige. Det visar en undersökning som ICA och LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, gjort under våren.
Mer svenskproducerat på tallriken skulle minska klimatpåverkan, öka Sveriges självförsörjningsgrad och skapa fler jobb i hela Sverige. LRF och ICA vill därför se en ökad svensk livsmedelsproduktion, mätbara mål i den nationella livsmedelsstrategin, fler som kan handla lokalt och en infrastruktur som gör det möjligt att försörja sig på landsbygden, både som bonde och som handlare.
Vår undersökning, som gjordes av Kantar Sifo i april, visar att sju av tio konsumenter i Sverige helst väljer svenskproducerad mat. 56 procent kopplar hållbarhet till närodlat, 49 procent kopplar hållbarhet till mat producerad i Sverige och 34 procent kopplar hållbarhet till att äta mer grönsaker
eller gröna proteiner.
Konsumenternas känsla att svensk mat är hållbar stämmer. Utsläppen från svenskt nötkött är 25 procent lägre än medelproduktionen i EU. Svensk mjölkproduktion ger 44 procent lägre utsläpp av växthusgas per kilo mjölk jämfört med världsgenomsnittet. Och Sveriges bönder använder minst antibiotika i hela EU.
Sedan 2014 samarbetar ICA och LRF för en hållbar tillväxt på svenska landsbygden. Samarbetet har lett till fler affärer mellan bönder och handlare och till mer närproducerad mat i butikerna. Vi vill erbjuda det kunderna efterfrågar, stimulera livsmedelsföretagandet, skapa fler arbetstillfällen och visa människorna bakom maten.
Så länge det har funnits bönder så har det också funnits ett hållbarhetsarbete. Bönder och djur skapar tillsammans ett öppet odlingslandskap, betade hagmarker, biologisk mångfald och en mängd andra mervärden.
Därför finns det många goda skäl att öka produktionen av mat i Sverige, något som den nationella livsmedelsstrategin också säger att vi ska göra. Då behövs mätbara mål som gör det lättare att följa upp, så att fler myndigheter känner ägarskap i arbetet för ökad produktion och ökad självförsörjningsgrad vid en kris.
Trots den stora efterfrågan och möjligheterna att producera mer mat i Sverige är runt hälften av all mat vi konsumerar importerad. Mjölk, ägg, smör, potatis och kött är det konsumenterna allra helst köper svenskt. Svenska grönsaker väljer man i lägre grad, kanske för att säsongen är kort i Sverige. Vi arbetar därför särskilt med att få fram metoder för att kunna erbjuda svenska grönsaker året om.
Hållbart är också att kunna handla nära, i en butik. Butiken är glesbygdens sista utpost och förutsättningen för många mindre orters fortlevnad. Butiken bidrar till social hållbarhet och gör det möjligt att bo och arbeta i hela landet. Den är lika viktig för samhällsservice och regional tillväxt som för människors livskvalitet.
Den som handlar lokalt stärker ekonomin i bygden där man bor. På cirka 1 300 platser runt om i Sverige finns en ICA-handlare, i 285 av landets 290 kommuner. Vi är en stor arbetsgivare, butikerna har totalt omkring 40 000 medarbetare. Liksom bonden är ICA-handlaren en entreprenör som kan göra egna lokala inköp. Bönder och handlare skapar underlag för skola, omsorg, besöksnäring och annat lokalt näringsliv.
Vi ser möjligheterna i hela landet. Konsumenterna är med oss men politiker, myndigheter och andra aktörer måste också se potentialen. Vill ni släppa loss kraften på landsbygden? Satsa i så fall på vägar och bredband, minska regelkrånglet. Då blir det lika lätt att driva företag på landet som i staden.
Palle Borgström, förbundsordförande Lantbrukarnas Riksförbund
Anders Svensson, vd ICA Sverige
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.