Andelen könsstympade är rekordhög i Sverige
Debattörerna: Oroande utveckling jämfört med övriga Europa – nu är det dags att agera
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-12-11
DEBATT. Trots att världens ledare har enats om att skadliga sedvänjor ska utrotas blir problematiken kring barnäktenskap och könsstympning allt mer aktuell också i Sverige.
Vi, som genom vår feministiska utrikespolitik, ses som ”bäst i klassen” globalt har alltså uppenbara utmaningar på hemmaplan. Uppskattningar visar att Sverige ligger i topp vad gäller andelen könsstympade kvinnor per invånare i Europa. I #MeToo uppropets kölvatten är det nu dags att ta krafttag mot den skadliga sedvänjan – både här hemma och ute i världen.
Alla barn och unga har rätt till ett liv fritt från våld och övergrepp. Det är fastslaget i barnkonventionen och för första gången har världen, genom Agenda 2030, satt upp konkreta globala mål om att kvinnlig könsstympning och andra skadliga sedvänjor ska upphöra till år 2030 – överallt.
Detta är inte en dag försent eftersom vi vet att runt tre miljoner unga flickor årligen riskerar att bli utsatta för könsstympning.
Könsstympning finns i olika former och genomförs oftast på unga flickor mellan 0–15 år. Enligt WHO:s beräkningar har ungefär 200 miljoner flickor och kvinnor blivit utsatta globalt.
Sviterna av könsstympning varierar. I vissa fall går det så illa att flickorna dör, i andra fall klarar de sig undan med smärta, blödningar och infektioner. Men alltför många flickor och kvinnor lever med sviter som sätter tydliga avtryck i deras sexuella och reproduktiva hälsa.
Hur kan då föräldrar välja att utsätta sina döttrar för kvinnlig könsstympning? Där sedvänjan är mest utbredd är den en del av den sociala normen och ses som en förutsättning för att flickan ska bli accepterad, respekterad och ha chans att bli gift. Här tror föräldrarna att de genom ingreppet gör det som är bäst för sina döttrar. Det sociala trycket gör det dessutom svårt för föräldrar att våga bryta normen.
Det är lätt att moralisera och ifrågasätta, men det sociala trycket förekommer inte bara i avlägsna byar i det globala syd. Ökad migration har tagit sedvänjan till vårt eget närområde.
Enligt aktuella beräkningar är 500 000 flickor och kvinnor i Europa drabbade och ytterligare 180 000 är i riskzonen att bli könsstympade. Det är såklart svårt att få fram absoluta siffror men beräkningar visar att Sverige har en av den högsta prevalensen av könsstympade kvinnor i Europa per invånare.
Socialstyrelsen uppskattar att 38 000 flickor/kvinnor är drabbade, av dessa är 7 000 under 18 år. Ytterligare 19 000 flickor under 18 år befinner sig i riskzon.
Men en färsk doktorsavhandling vid Uppsala Universitet visar också på attitydförändringar. Studien som utförts på somaliska migranter visar att stödet för kvinnlig könstympning minskar ju längre man vistats i Sverige. Studien visar alltså tydligt att attityderna påverkas av vad vi tror vår omgivning och våra nära anser i frågan.
Mot denna bakgrund är det svårt att förstå varför Sverige inte ens nämnde skadliga sedvänjor som en utmaning när man i somras rapporterade till FN om sitt arbete med de globala målen i Agenda 2030. Det hade varit ett utmärkt tillfälle att lyfta en fråga som är aktuell både globalt och på hemmaplan.
Eftersom vi vet att första steget att förändra en norm är att erkänna och våga prata om problemet måste vi samla all befintlig kunskap och kraft och lyfta frågan på alla nivåer i samhället.
Om vi inte på allvar tar tag i detta bidrar vi till fortsatta övergrepp på flickors och kvinnors kroppar och sexualitet.
Mariann Eriksson, Generalsekreterare, Plan International Sverige
Jessica Påfs, Rådgivare för ungas sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter, Plan International Sverige
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– följ Aftonbladet Debatt på Facebook.