Riksdagen måste säga nej till Acta-avtalet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2012-02-03

Miljöpartiet: Avtalet gör att folk kan dömas för brott de inte vet att de begått

De senaste åren har regeringen drivit igenom ett flertal integritetskränkande lagar, där FRA hittills stått för det absoluta bottennappet. Nu har regeringen, trots massiv kritik, undertecknat det så kallade ACTA-avtalet – ett avtal som enligt flera rättsliga experter strider mot våra grundläggande mänskliga rättigheter och som innebär att medborgare kommer övervakas ännu mer än idag på nätet. Men att skriva under avtalet betyder inte att Sverige har bundit sig för att godkänna det. Riksdagen har fortfarande möjlighet att stoppa det.

ACTA-avtalet (Anti-Counterfeiting Trade Agreement) är ett globalt ”handelsavtal” som har förhandlats sedan 2008 mellan bland annat USA, EU och Japan. Tanken med ACTA var från början att stoppa piratkopiering av sådant som är upphovsrättskyddat. När avtalet skapades gällde det främst materiella saker, men med tiden har det även kommit att gälla saker som sprids på nätet. Det innebär att privatpersoner riskerar att dömas för brott de inte vet om att de begått. Exempelvis genom att dela med sig av upphovsrättsskyddat material på sociala medier.

Kritiken mot avtalet har, med rätta, varit massiv. EU-kommissionen och de som stöder avtalet hävdar att inget ändras med ACTA. Men den åsikten delas inte av många experter, eller ens av EU-parlamentets rättstjänst. Enligt flera av Europas mest framstående akademiker på området så strider ACTA-avtalet på flera punkter mot befintlig EU-rätt, samt mot de åtaganden EU gjort rörande mänskliga och medborgerliga rättigheter. Avtalet har även kritiserats hårt av ansedda organisationer som Oxfam och Läkare utan gränser. En internetbaserad kampanj av den globala organisationen Avaaz, har fått ihop över 1,5 miljoner namnunderskrifter mot ACTA-avtalet. Och fler skriver på för varje dag.

ACTA-förhandlingarna har sedan starten präglats av sekretess och bristande insyn. Ekonomiska särintressen har tillåtits diktera villkoren i avtalet, något som lett till att näringslivsintressen fått gå före medborgarnas intressen och rättigheter. Det har till och med varit så absurt att folkvalda EU-parlamentariker hållits ovetande om stora delar av förhandlingarna medan lobbyister från upphovsrättsindustrin har haft representanter med vid förhandlingsbordet.

Fram till för en vecka sedan var den socialdemokratiske EU-parlamentarikern Kader Arif ansvarig i EU-parlamentet för ACTA. Men han hoppade av processen i protest mot de sekretesstyngda förhandlingarna. Arif beskriver i dag processen med ACTA som ”en fars”. Arifs avhopp skedde som ett direkt resultat av att EU och (22 av) dess medlemsländer, däribland Sverige, undertecknade avtalet.

Men det undertecknande som skett är, som väl är, bara symboliskt. Eftersom avtalet påverkar den svenska lagstiftningen måste riksdagen godkänna det för att det ska bli verklighet. Dessutom ska EU-parlamentet säga sitt. Ett nej i EU-parlamentet stoppar EU från att acceptera avtalet.

Därmed finns fortfarande chansen att stoppa avtalet. Det är nu av yttersta vikt att alla de som brukar tala sig varma om mänskliga och medborgerliga rättigheter sluter upp och motarbetar detta människorättsvidriga avtal.

I morgon, lördag den 4 februari, anordnas demonstrationer mot ACTA över hela Sverige. Gemensamt med de hundratusentals EU-medborgare som redan demonstrerat på gatorna eller kontaktat sina demokratiska företrädare kan vi tillsammans bidra till att sätta stopp för ACTA-avtalet en gång för alla och skydda de medborgerliga rättigheter vi alla värderar så högt.

Carl Schlyter,

EU-parlamentariker, Miljöpartiet de gröna
Maria Ferm,

riksdagsledamot, Miljöpartiet de gröna