Vi vill öka tillväxten i de svenska skogarna
Slutreplik från Skogsindustrierna om skogsbruket och klimatet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-04-08
SLUTREPLIK. I vår debattartikel pekade vi på de negativa ekonomiska och klimatmässiga konsekvenser som riskerar att bli följden av att enbart minska avverkningen för att försöka uppnå åtagandena i EU:s regelverk LULUCF.
Konsekvenser i form av förlorade arbetstillfällen, avtagande klimatnytta och minskade möjligheter att ersätta fossila material med förnybara resurser.
I stället föreslår vi en strategi för att öka tillväxten i svenska skogar. I en replik på den artikeln väljer debattörer från Klimatriksdagen och Greenpeace att bortse från de centrala aspekter som vi lyfter.
Svensk skogsnäring skapar i dag omkring 120 000 jobb varav många i mindre kommuner på glesbygden. Industrin bidrar genom skatteintäkter till välfärd.
Det går inte att blunda från dessa och andra samhällsvärden när man diskuterar framtiden för svensk skog.
Motsatsförhållandet mellan industrin och skogsägare som debattörerna vill göra gällande stämmer inte. Industrin är helt beroende av ett långsiktigt samarbete med skogsägare.
Sanningen är att lönsamheten för privata skogsägare ökar och är idag stark. Däremot finns en utbredd oro över påverkan av EU:s skogspolitik. Den måste tas på allvar.
På en punkt är vi dock rörande överens - skogen är helt central för klimatet. En cirkulär bioekonomi är otroligt viktig för klimatomställningen. Det handlar om ett aktivt och hållbart brukande av skog som bidrar till en unik förmåga att binda in kol.
Genom en långsiktig och framgångsrik skogsskötsel har Sverige i dag ett dubbelt så stort lager av kol i den svenska skogen som för 100 år sedan. År 2022 uppgick kolinbindningen i växande skogar och träprodukter till 47 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket kan jämföras med Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser på 45 miljoner ton.
I motsats till debattörernas påstående att den produktiva skogen är en utsläppskälla så sker det största nettoupptaget av kol i den brukade skogen.
Men det handlar även om träd som förnybar och fossilfri resurs. Trots debattörernas försök så går det inte genom en selektiv referens avfärda den befintliga nyttan och framtida potentialen för biobaserade resurser som ersättning till dagens fossila.
Till exempel bygga mer i trä och mindre i cement och betong. Det är vägen framåt för att på riktigt bryta världens skadliga fossilberoende och kraftfullt agera mot klimathotet. En sådan biobaserad ekonomi gör det möjligt att åstadkomma en hållbar utveckling för människa och samhälle.
Men mer måste göras. Vår bransch vill förstärka våra åtaganden för klimatet, för den biologiska mångfalden och för ett effektivare resursnyttjande. Det är vad Skogsindustrins ”Framtidsagenda” syftar till att förverkliga.
Vi är övertygade om att genom framåtriktade insatser och innovation går det att balansera de intressen som måste hanteras inom svensk skog. För klimatet, för naturen och för samhällsekonomin.
Viveka Beckeman, vd Skogsindustrierna
Emma Berglund, ansvarig för EU och internationella skogsfrågor, Skogsindustrierna
Mårten O Larsson, ansvarig för bioenergifrågor, Skogsindustrierna
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Så här skriver du en debattartikel