Rätta till LSS – nu slår ni mot de svagaste
Fi: Regeringen inskränker mänskliga rättigheter – det är dags att förstatliga LSS
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2018-02-20
DEBATT. Feministiskt initiativ ser med bestörtning hur välfärdssamhället urholkas genom en rad förslag som begränsar, ökar utanförskapet och inte alls stärker allas rätt att delta i demokratin på lika villkor.
När LSS-lagen trädde i kraft 1 juli 1994 i en tid då Sveriges ekonomi var i kris, var det en stark signal om att alla människor är lika värda och att oavsett samhällsekonomisk kostnad ska inga människor låsas in på institutioner. Sen dess har människor tack vare LSS kunnat försörja sig, bilda familjer och vara aktiva samhällsmedborgare.
Men nu är det andra tider. Regelbundet får vi larmrapporter om försämringarna av LSS.
Att kostnaderna ökat över tid finns det många olika skäl till, en anledning är att personkretsen utökats så att det är fler som har rätt till LSS. Det ser vi som sätter människovärdet allra högst som en positiv utveckling.
LSS-utredningen 2016:40 leds av Gunilla Malmborg och under helgen läckte delar av den ut, vilket har väckt starka reaktioner i medier. Till och med Europarådets kommissionär har nu sagt att det som sker i Sverige är allvarligt.
Vi inom Feministiskt initiativ vänder oss emot att man kraftigt inskränker de mänskliga rättigheterna, och återigen skapar en kvinnofälla när man föreslår att barn under tolv år och äldre över åttio år inte ska omfattas av LSS.
En sådan försämring kommer leda till en utveckling av ökade sjukskrivningar och att fler, främst kvinnor, tvingas arbeta deltid för att ta hand om barn och äldre vilket i sin tur genererar sämre pensioner.
Att en feministisk regering uppmuntrar till denna utveckling genom de direktiv de har gett till utredningen är oerhört oroande. Lösningen som Feministiskt initiativ ser går ut på att förstatliga LSS och lösa det genom skatteväxling med kommunerna så att staten kan säkra att alla med LSS får rätt stöd och insatser.
Utredningen försöker nu göra assistans likvärdig med övriga LSS-insatser, som även de är under all kritik och kan variera kraftigt beroende på bostadsort. Men i stället för att stärka och utöka den lägger man sig på lägstanivån vilket leder till att den blir lika dålig för alla.
De felaktigheter som råder i dag måste rättas till så att det inte är möjligt att göra vida och felaktiga tolkningar av LSS-lagen.
Regeringen stannar inte här, utan fortsätter att urholka vårt välfärdssamhälle genom att slå mot synskadade och döva personer när de slopar handikappersättningen som i stället ska ersättas med en merkostnadsersättning.
Det enda positiva med det förslaget är att ordet handikapp försvinner. I korthet innebär förslaget att möjligheten att få stöd i form av ett schablonbidrag på grund av grav syn- eller hörselnedsättning inte längre gäller.
Det innebär återkommande ansökningar för en grupp människor som redan är tyngda av ansökningar och byråkrati i vardagen. Att som individ ansöka om tolk, ledsagare eller färdtjänst sker dagligen. För de flesta ovan nämnda är behovet lika från år till år och det mesta ska redan nu ansökas om årligen.
Om vi ska prata om samhällsekonomi, så är det ett slöseri med resurser att Försäkringskassans handläggare ska administrera ansökningar och fatta besluta år efter år för en grupp människor vars livssituation kommer förbli oförändrad.
Feministiskt initiativ stöttar intresseorganisationerna som protesterar mot förslaget. Det finns mycket att göra för att rätta till i systemet och den utmaningen tar vi gärna när vi tar plats i riksdagen i höst.
Gudrun Schyman, partiledare Feministiskt initiativ
Mia Modig, talesperson funkionsrättspolitik Feministiskt initiativ
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.