Att vara ung kvinna - ett omöjligt uppdrag
Debattörerna: Det är dags att ge tjejer plats utanför kvinnoidealets ramar
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2017-03-14 | Publicerad 2017-03-04
DEBATT. Stökiga skolmiljöer, krävande könsnormer, utsatthet i sociala medier, sexuella trakasserier – det finns flera tänkbara skäl till varför många unga kvinnor mår dåligt.
Kanske är svaret lite av alltihop, tillsammans med saker som bara en ung tjej kan känna till. Den förstahandserfarenheten behöver höras.
För hur går det ihop att jämställdhetsarbetet går framåt, men flickors psykiska hälsa går bakåt? Något saknas i ekvationen. Så som det faktum att förväntningar på kvinnor fortsätter vara både motsägelsefulla och ouppnåeliga: Hon ska vara sexig, men inte ha en faktisk sexualitet. Vara behärskad, men inte tråkig. Ambitiös, men inte kräva plats. Se “naturlig” ut, men svara mot en rad skönhetsideal.
Att växa upp och försöka förhålla sig till den här bilden – ständigt förstärkt i filmer, sociala medier och reklam – är ett omöjligt uppdrag. Det bidrar också till dystra fakta.
Hälften av kvinnorna (och en tredjedel av männen) mellan 16 och 29 år lever med ängslan, oro och ångest – Folkhälsomyndigheten, 2016.
Hälften av alla tjejer (och 40 procent av killarna) mellan 15 och 24 år är stressade över förväntningar de har på sig själva – Skandias Ungdomsbarometer, 2013.
Bland kvinnor står psykiska sjukdomar för 48 procent av de pågående sjukfallen (för män är siffran 36 procent) – Försäkringskassan, 2016.
Nio av tio kvinnor mellan 13 och 30 år vill förändra något hos sig själva på grund av reklam – Sveriges Kvinnolobby, 2013.
Psykisk ohälsa fortsätter öka bland tjejer mellan 16 och 24 år – Socialstyrelsen, 2016.
Såhär vill ju ingen ha det. Tvärtom hungrar många av oss efter ny inspiration. Exempelvis är det knappast en tillfällighet att den norska tv-serien ”Skam” har väckt ett sådant intresse.
Här är kvinnorollen vare sig stram eller ensidig. Här säger tjejer vad de tänker och tycker, oavsett om det är i form av elakheter, förtroenden eller omsorg. I serien ryms ångest och misstag, men också glädjeämnen och möjligheter. Här fuckar tjejer ibland upp – och livet går vidare.
Den ena dagen kan det handla om att vilja tänka självständigt, men inte kunna prestera betyget, frågespelssvaret eller livsbeslutet som borde höra till. Den andra om att sakna en vän man har svikit. Med mångbottnade scener visar serien att tillvaron inte alltid är så enkel, men också att den inte behöver vara det. Det kommer en ny dag.
Ett sådant berättarperspektiv förtjänar att spridas till fler sammanhang: böcker, Instagram, Facebook, klassrum, middagssamtal.
Det finns fler liknande förändringar, som alla enkelt kan bidra till, som skulle ge mer makt till unga kvinnor. Bered utrymme i samhällsdebatten! Låt tjejer komma till tals – i skolan, på idrottsklubben, universitetet, i riksdagen och sociala medier – utan att mötas av vare sig hot eller tystnad. Då kan problemformuleringen och lösningarna utgå från deras erfarenheter.
Ställ krav på kulturen! Efterfråga nyanserade berättelser om hur det är att vara ung kvinna. Gör snäva ideal olönsamma. Ge tjejer möjlighet att själva skapa kultur. Öka kännedomen om kvinnors historia, inte minst hos skolelever. Kräv ekonomiska satsningar! Ungas inflytande innebär kostnader, men de är lägre än både utanförskapets eller utbrändhetens slutnota.
Kort sagt behöver vi förändra hur vi förhåller oss till unga kvinnor och göra plats för kvinnors egen bild.
Rapporterna från Försäkringskassan, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten kommer att uppdateras igen inom ett år.
Låt oss bestämma oss i dag: i var och en av dem kommer de nedåtgående kurvorna då ha börjat peka uppåt.
Johanna Wester
Clara Lidström
Lo Kauppi
Mikaela Laurén
Ebba Witt-Brattström
Pernilla Andersson
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.