Nej, i dag vill vi inte ha några blommor
Debattören: Så länge män fortsätter att döda kvinnor är den 8 mars en kampdag
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2018-03-08
DEBATT. Visst är det trevligt att få blommor eller kanske en chokladask när det är 8 mars, internationella kvinnodagen? En hyllning av kvinnan som sätts på piedestal?
Nej, köp inga blommor i dag. Skänk pengarna till en kvinnojour eller tjejjour i stället, och engagera dig. För just i dag vill inte ha rosor. Vi vill ha samhällsförändring! Vi vill ha slut på mäns våld och förtryck.
Internationella kvinnodagen är en påminnelse om behovet att fortsätta kämpa. Så länge som mäns våld mot kvinnor och tjejer fortfarande existerar i vårt samhälle behövs den här dagen. Alla dagar borde vara 8 mars.
Kvinnor har aldrig fått något gratis, allt vi uppnått har vi tillkämpat oss genom enveten kamp. Sådant vi i dag ser som grundläggande rättigheter har inte alltid varit det, som rösträtt, aborträtt, eller exempelvis att misshandel i hemmet går under allmänt åtal.
Roks har funnits i 34 år och mycket har hänt även sedan mitten av 80-talet. Vi har drivit på och gått i bräschen och självklart är vi stolta över att vi under dessa år fått igenom kvinnofridslagstiftning, sexköpslag och höjt medvetenheten kring mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn.
Internationellt lyfter vi gärna den svenska modellen, vi är stolta över att allt fler följt i våra fotspår.
Vi har kommit långt. Ja, vi har faktiskt kommit så långt att vi nu har en regering som kallar sig feministisk. Men det är ett epitet som förpliktigar.
Vi är nämligen inte nöjda. Vi kommer inte att vara nöjda förrän den dag då vi lever i ett jämställt samhälle, fritt från mäns våld och förtryck.
Så länge kvinnor och tjejer utsätts för psykiskt, sexuellt, fysiskt, ekonomiskt och materiellt våld av män så kommer våra kvinnojourer och tjejjourer att kämpa för förändring.
Så länge som cirka 17 kvinnor varje år dödas av en man de har eller haft en relation med så kommer vi inte att sluta kämpa.
Så länge vi har domstolar som kan skriva i domslutet att det är ”inte ovanligt att kvinnor felaktigt hävdar att de blivit misshandlade och hotade” så behövs feministisk kamp.
Listan kan göras lång för mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn yttrar sig på flera olika sätt. Vi ser hur allt hänger ihop; fruimport, surrogatmödraskap, prostitution, pornografi, våld i hederns namn, våld i lesbiska relationer, mäns våld mot äldre kvinnor och samhällets ignorerande av våld vid vårdnadstvister, för att ta några exempel.
Kort sagt: så länge vi lever i ett patriarkat behövs feminismen som redskap för att bekämpa de strukturer som upprätthåller den ojämställdhet som råder mellan män och kvinnor och pojkar och flickor. Men det glädjande är att vi blir fler! Fler som vågar höja våra röster, fler som engagerar sig.
Metoo är en pågående samhällsförändring som är långt ifrån över. Nu finns alla dessa berättelser som en sanningskommission över patriarkatets övergrepp. Nu är tiden inne för att kräva resultat.
Så ge oss inga blommor eller piedestaler, utan lyssna på våra krav om förändring.
Detta valår utmanar vi alla politiska partier att lyfta frågan om mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn. Det här är ingen liten bifråga, ingen parentes. Efter Metoo kan ingen längre påstå att de inte vet hur stort problemet är. Nu är det upp till bevis!
Roks kräver:
- Att polisen får öronmärkta pengar för att utreda sexualbrott, och att dessa utredningar får högre prioritet.
- Krav på utbildning i mäns våld mot kvinnor för polis och rättsväsende.
- Att regeringen tillsätter en utredning som tar fram förslag på hur vi ska kunna begränsa distributionen av pornografi.
- Resurser för kvinnor som bott på skyddat boende så att de kan få långsiktigt stöd även efter det skyddade boendet.
- Långsiktig ekonomisk satsning på kvinno- och tjejjourer.
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Så här skriver du en debattartikel