Tid att ställa om till ett hållbart jordbruk
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2015-07-30 | Publicerad 2015-07-28
DEBATTÖRERNA: Vi måste bort från den enorma tillväxt som fossil olja gett oss
Sveriges bönder är i kris! Det budskapet har synts återkommande i media den senaste tiden. Och det stämmer. Stora delar av det svenska jordbruket befinner sig i en mycket svår ekonomisk situation för tillfället. Men bland de unga bönderna finns fortfarande framtidstro. För de vet att de gröna näringarnas tid måste komma. Det är inte en förhoppning, utan en samhällelig nödvändighet.
För varför väljer en ung person idag att satsa på jordbrukande? Att skuldsätta sig med miljonbelopp och riskera att driva ett företag med dålig lönsamhet, långa och tunga arbetsdagar och väder som i regel alltid kunnat vara bättre? Det kan för många verka obegripligt. En viktig del av svaret finner du i själva ordet jordbrukare. Tänk dig att vara en brukare av jorden, att arbeta med det naturen ger och se hur lön för mödan växer fram på åkrarna. Att arbeta med djur som du lär känna och värna om deras välmående. Att producera säker och sund mat för människorna i ditt samhälle. Där ligger en stor del av bondelivets lockelse. Det handlar om ett samhällsansvar och respekt för just jorden du brukar.
I detta finns också en större diskussion som måste föras, bortom fokus på dagens kris. Nämligen den om jordens och skogens roll i framtidens samhälle. Det är nu tydligt att vi behöver röra oss bort från den enorma tillväxt som fossil olja gett oss. Istället behöver vi en ekonomi där naturkapitalet är den drivande kraften i tillväxten och där vi lever av det som fotosyntesen kontinuerligt nyskapar. Sverige har enorma möjligheter att gå i bräschen för en sådan biobaserad ekonomi och välja riktning mot ett hållbart samhälle. För att uppnå detta krävs ett aktivt politiskt val och en långsiktig strategi där den gröna cellen ersätter den fossila oljan. Och här har de gröna näringarna, jord- och skogsbruket, en huvudroll eftersom de producerar råvarorna. De berör vår uppvärmning, drivmedel, elproduktion, livsmedel, material i byggnader och tillverkningsindustri, klimatpåverkan, förmåga att skapa jobb i hela landet och våra möjligheter att nå ut på nya exportmarknader.
Politiken behöver en övergripande vision och strategi mot det biobaserade samhället där vi tänker i system snarare än sektorer. Fokus måste också ligga på de nya och unga jordbrukare som ska genomföra denna generations största utmaning; att nå ett hållbart samhälle. Senast den 20 juli gick landsbygdsminister Bucht ut och sa att ett bredare politiskt samarbete krävs för att nå långsiktighet i den kommande livsmedelsstrategin och för att locka fler unga. Det är en lovvärd ambition som LRF Ungdomen nu hoppas ger resultat i konkreta och effektiva förändringar. Men för verklig förändring är nästa steg att sätta upp den långsiktiga strategin för att nå den hållbara, biobaserade ekonomin.
Åtgärder som behövs är satsningar på biodrivmedel och bioenergi samt förenklade lagar och regler som stödjer utvecklingen. Även utformning av nya styrmedel och skatter behövs så att de inte leder till att svensk produktion och svenska utsläpp flyttar utomlands.
Den biobaserade ekonomin är inte bara unga bönders förhoppning, utan en samhällelig nödvändighet. För vilket är alternativet? Trots att betalningen för ett kilo mjölk i dag är i nivå med det på 80-talet så finns det fortfarande kraft kvar i den hårt prövade svenska bondekåren. De arbetar vidare mot framtiden och finner nya vägar eftersom de älskar sitt jobb. Det är dags att utnyttja det till fullo.
Nils Björid, ordförande LRF Ungdomen riksstyrelse
Olov Eriksson, styrelseledamot LRF Ungdomen riksstyrelse