MP och Rockström har en hemläxa att göra
Slutreplik från Stefan Fölster om miljöpolitik
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2019-02-25
SLUTREPLIK. I en debattartikel argumenterade jag för att allt för många miljöpartister sällar sig till de nya klimatförnekarna. De hänvisar ofta till vetenskapen om klimathotet, men förkastar vetenskapen om hur väl klimatåtgärder fungerar.
Därför gör de sig medskyldiga till kraftfulla slag i luften alltmedan världens utsläpp av växthusgaser fortsätter att öka ohejdat.
I en replik hävdar MP:s klimatpolitiska talesperson Lorentz Tovatt att mina påståenden är missvisande, men bekräftar i själva verket kritiken.
Tovatts motsägelsefulla budskap är att MP å ena sidan anser att klimathotet är den helt dominerande utmaningen, men å andra sidan driver en mängd förslag som ökar utsläppen av växthusgas eller drar stora resurser från effektiva klimatåtgärder med hänvisning till att de har andra syften.
Ett exempel är att MP visserligen äntligen har gått med på att satsa en liten slant på forskning kring teknik för att binda koldioxid som FN:s klimatpanel menar är helt avgörande. Bra, men det borde ni ha drivit redan för många år sedan.
Samtidigt vill MP satsa ofattbara 230 miljarder kronor på höghastighetståg som under decennier av byggtid kommer att öka utsläppen av växthusgas, och först mot slutet av detta sekel kanske uppnår ett positivt klimatnetto.
Prioriteringen av höghastighetståg har ringa stöd i forskningssammanställningar, varken för klimatet eller några andra syften.
Så är det på punkt efter punkt. MP har drivit fram förbud mot GMO-grödor, även de som sänker utsläppen av växthusgaser utan att hota artmångfalden. MP vill ha miljözoner i en utformning som försämrar för klimatet, och försöker att tysta forskningssammanställningar under demokratiskt tvivelaktiga former.
Mönstret som återkommer är ett vetenskapsförakt som ställer MP i motsatsställning till forskningen om klimatåtgärders effektivitet. De nya klimatförnekarna har en hemläxa att göra.
Johan Rockström reagerar i en egen replik mest på att jag etiketterat honom som en ”miljörörelsen närstående forskare”, men levererar sedan ett resonemang som ger skäl för epitetet.
Rockström har medverkat till olika artiklar om framtida livsmedel, där han undviker att tala om för läsaren att en hel del av ekologisk mat, så som den produceras i dag, riskerar att leda till ökade utsläpp av växthusgaser.
I stället för han ett resonemang om att en hypotetiskt framtida livsmedelsproduktion kan bli mer hållbar och mer produktiv samtidigt. Det är en selektiv kommunikation som säkert håller ekoindustrin på gott humör.
Värre är dock att Rockström uttryckligen vill bortse från den numera ganska omfattande forskning som belägger att många av de åtgärder som miljörörelsen vurmar för bara flyttar utsläpp från ett ställe till andra.
Hittills har all minskning av växthusgaser i länder som Sverige, endast åstadkommit att oljan i stället bränns på annat håll, mest i länder som själva pumpar upp fossila bränslen. Rockström spekulerar i att detta skulle uppvägas av svårfångade dynamiska effekter eller beteendeförändringar.
I den mån sådana finns, har de hittills uppstått lokalt, men omintetgjorts av globala motvägande effekter.
Med all respekt, Johan Rockström, i dessa frågor ger du inte bara en selektiv bild av forskningsläget på ett sätt som de nya klimatförnekarna i miljörörelsen ofta gör. Värre är att du bryter flagrant mot försiktighetsprincipen. Om den forskning som du vill blunda för har rätt, då har du bidragit till en impotent klimatpolitik som utsätter världen för stora risker.
Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet, nationalekonom och forskare
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.