Vi äldre kan arbeta – om arbetslivet tillåter
Debattören: En alarmerande åldersdiskriminering i Sverige
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2019-11-03
DEBATT. Den svenska ålderspyramiden håller på att vändas upp och ner när färre ska försörja allt fler. Riksdagen har därför beslutat att höja pensionsåldern för att få fler personer att förlänga åren i arbetslivet.
Ett rimligt men otillräckligt beslut om det ska få önskad effekt; för då krävs också att arbetsgivare, fack och allmänhet överger gamla myter och förutfattade meningar om äldre arbetskraft. Som att de är mindre produktiva än yngre, har svårare att lära nytt och är mindre förändringsbenägna. Forskningen visar att det saknas vetenskapligt stöd för dessa påståenden.
Olika undersökningar visar att Sverige ligger i bottenligan när det gäller attityder till äldre arbetskraft och viljan att underlätta arbete längre upp i åren. Alarmerande är också att åldersdiskrimineringen börjar i tidig ålder, i synnerhet vid rekrytering av medarbetare.
Ericssons, till exempel, erbjöd för några år sedan anställda över 35 år att, mot hyggliga avgångsvederlag, sluta sin anställning i företaget med motiveringen att medarbetarstaben måste föryngras.
Men kronologisk ålder är en dålig mätare på arbetsförmågan. Tyst kunskap och livserfarenhet är snarare oumbärliga egenskaper på en alltmer komplex arbetsmarknad. Bland akademiker ökar till och med produktiviteten med stigande ålder.
Utmaningen måste därför bli att skapa ett uthålligt arbetsliv för alla åldrar. Diskriminerar man äldre är risken stor att andra grupper blir nästa offer.
Medellivslängden ökar och befolkningen i Sverige blir allt äldre och friskare. Då är det sorgligt att samhället inte lyckas bättre med att ta tillvara äldres arbetskraft. I synnerhet som arbetsmarknaden framöver kommer att lida kronisk brist på personal.
Siffror från Arbetsförmedlingen visar att inom de närmaste tio åren behövs ett tillskott på cirka 485 000 sysselsatta för att påfrestningarna på välfärdssystemen inte ska bli för stora. Samtidigt som sysselsättningspotentialen bland äldre uppgår till drygt 800 000 personer år 2030, enligt Delegationen för senior arbetskraft.
Om vi vill kompensera den demografiska obalansen kan vi inte arbeta en allt kortare del av ett allt längre liv - och dessutom kräva högre pensioner och bättre vård och omsorg. Den ekvationen går inte ihop. Men samtidigt tycks arbetsgivarna sakna strategier och verktyg för hur man rekryterar och behåller medarbetare längre upp i åren. Undersökningar visar att 20 procent av pensionärerna gärna velat fortsätta arbeta om de kunde erbjudas anpassade villkor.
Alla kan och vill inte jobba till 69, men fler kan om rätt förutsättningar erbjuds. Det är inte bara samhällsekonomin och den egna ekonomin som gynnas av en sådan utveckling. Studier visar att de som arbetar längre får ett längre och friskare liv, också sedan de slutat arbeta. Dessutom tas viktig kompetens tillvara, samtidigt som åldersspridning blir ett naturligt inslag i arbetslivet.
Vi kan inte fortsätta med att så illa förvalta dessa potentiellt produktiva år. Det är dags för en ny arbetsmarknadspolitik. Där äldre betraktas som en resurs – inte som en belastning.
Jöran Rubensson, tidigare ordförande i Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF och expert i utredningen om Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Gå med i vår opinionspanel du också
Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.