Vem betalar välfärden när robotarna tar över?
Birger Schlaug: Arbetslinjen fungerar inte längre när människor ersätts av maskiner
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2018-11-05
DEBATT. När politiker och journalister lever i samma tankefigur, blir intervjuer och reportage ganska torftiga. De är dåligt fostrade i konsten att föra sokratiska dialoger. Det vill säga, lätt förenklat, ställa frågan “Varför?”
När nationalekonomer som Assar Lindbeck och politiker som Ulf Kristersson eller Stefan Löfven hävdar att arbetslinjen – det vill säga att vi måste skapa fler jobb och lönearbeta mer – är nödvändig, borde varje intellektuellt anständig journalist fråga: Varför?
Svaret blir: När fler arbetar får vi in skatteintäkter så vi kan finansiera skola, vård, omsorg och trygghetssystem. En duglig journalist borde då fråga: Varför är det skatt på just arbetstid som skall bekosta skola, vård, omsorg och trygghetsförsäkringar?
Vad kan svaret bli på det? Kanske: "Det är så det är...". Ett osedvanligt korkat svar, men ändå ett svar.
Om det är så att det är skatt på just arbete som skall finansiera allt det goda, innebär det att det blir allt det goda – skola, vård, omsorg, kultur, reparation, underhåll och annat där människans arbete inte kan ersättas så enkelt med intelligent IT-teknik, robotar etc – som skall stå för allt större del av statens och kommunernas inkomster. Är det rimligt?
Är det rimligt att det som bidrar mest till ekologisk och social hållbarhet beskattas mest? Varför försvarar ni en samhällsmodell där vi får råd med nya prylar, som i snabb takt kan bytas ut mot trendriktigare, medan vi får allt mindre råd med varandra. Varför är det bra?
Varför skall inte produktionen eller omsättningen beskattas mer likvärdig – oavsett om den är en följd av mänskligt arbete eller inte?
En journalist som förmår tänka utanför – jag höll på att skriva ovanför, men det låter väl alltför pretentiöst – den politiska normen skulle förstås i god sokratisk fortsätta att ställa frågan:
Varför uppfattas det som självklart att ett företag med hundra anställda skall bidra med åtskilliga miljoner till välfärden (genom arbetsgivaravgifter och inbetalda inkomstskatter för de anställda) medan det företag som låter produktionen av varor och tjänster ske genom robotar inte behöver betala just någonting till välfärden?
Varför skall inte produktionen eller omsättningen beskattas mer likvärdig – oavsett om den är en följd av mänskligt arbete eller inte?
Jag vet inte vad svaren skulle bli. Kanske nåt om att vi lever i en globaliserad värld och vi kan inte ändra så mycket för att det kan leda till att vi blir utkonkurrerade.
Varför lever vi i ett system som inte tillåter oss att införa skattesystem som på allvar ger oss möjlighet att beskatta produktionen mer likvärdigt oavsett om den sker med direkt arbete eller inte? Och därmed kunna behålla och utveckla välfärdssamhället även när allt mer arbete ersätts av teknik…
Varför har vi inte lagt två strå i kors för att tillsammans med andra bygga upp regler som tyglar den globaliserade kapitalismen?
Vad händer när det direkta arbetet, som tydligen skall utgöra den stora skattebasen för arbetslinjens förespråkare även i framtiden, utgör en allt mindre del av den totala bruttonationalprodukten? Hur ska vi då bibehålla en god välfärd?
Varför har vi inte lagt två strå i kors för att tillsammans med andra bygga upp regler som tyglar den globaliserade kapitalismen, så vi slipper fastna i system som dränerar våra möjligheter att bygga robusta samhällen?
Varför har vi gjort oss så beroende av krafter vi inte själva kan kontrollera?
Varför försvarar så många politiker av olika färgnyanser system som leder till principen faller en–faller alla?
Sokratiska frågor är ett begrepp inom kognitiv terapi. En sokratisk fråga syftar till att en patient skall tänka själv och därmed upptäcka att en del av ens tankar kanske inte är de bästa man kan prestera, kanske inte ens stämmer överens med verkligheten.
Birger Schlaug, tidigare språkrör för MP. Numera fristående författare, föreläsare och debattör.
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Så här skriver du en debattartikel