Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

Vi står inte heller ut – låt de unga stanna

35 kända svenskar i upprop: Utvisningarna måste stoppas

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2017-04-07

35 kända svenskar tillsammans med psykologer och psykiatriker skriver ett öppet brev till den socialdemokratiska partikongressen.

DEBATT/S-KONGRESSEN. Strax före klockan tio på kvällen den 28 mars lyfte ännu ett chartrat plan från Landvetters flygplats med slutdestination Kabul. Många ombord hade kommit till Sverige som barn men fyllt arton under den långa väntan på Migrationsverkets beslut. Andra hade fått sina åldrar uppskrivna, efter osäkra metoder.

Ett år kan gå fort. Men det kan också omfatta möjligheterna till ett nytt liv.

För många av dem på planet hade detta nya just hunnit börja, spröda rötter just börjat få fäste. Vänner, skola, fotboll, körsång, boxning; allt på ett språk som äntligen börjat falla på plats, som de alla blivit uppmuntrade att lära sig.
Men varför all denna ansträngning när de ändå ska ryckas upp på nytt Vad spelade det då för roll?

Vilken mening är det med en början när det inte blir någon fortsättning?

Ovissheten har blivit en del av de asylsökande ungdomarnas vardag i Sverige.

Att vänta på besked, men inte veta när det kommer. I år eller nästa?
Att tvingas stå ut med detta utan att gå sönder.

Ovissheten fanns där också denna marskväll, i väntan på deportationen till Kabul. Ett sista hopp om ett nytt beslut eller en bristfällig resehandling som innebär att avvisningen skjuts upp. Några fick också beskedet att de inte skulle gå ombord.

En tillfällig lättnad som snart övergick i ny väntan, mer ångest.

Ingen vet när nästa resa blir, bara att det förr eller senare avgår ett nytt plan till Afghanistan, ett land som enligt UD bedöms som så osäkert att man avråder från alla resor dit. Ändå anser inte den svenska regeringen att dessa unga behöver skyddas från den terror och de kidnappningar som UD entydigt varnar de egna medborgarna för.

Hur var det nu Stefan Löfven sa i sitt tal på Medborgarplatsen den där regniga septemberdagen 2015?
”Den sorg vi alla delar ska vi omvandla till handlingskraft. Nu måste vi agera. Sverige ska fortsätta att ta sitt ansvar.”
Vad hände med de orden?
För vilka ska vi ta vårt ansvar om inte för dessa unga?
Vilken sorg ska vi dela om inte deras?

Många av dem som flygs tillbaka till Kabul har aldrig ens varit i Afghanistan utan har vuxit upp som flyktingar i Iran. Många saknar både familj, anhöriga och allt som kan liknas vid ett sammanhang. Det finns skäl till varför de en gång flytt, varför de gjort den långa resan till Sverige ensamma.

Skräcken för deportation och för vad en framtid i Afghanistan för med sig har för några blivit så överväldigande att de inte orkat fortsätta. Bara i år har flera afghanska ungdomar valt att ta sina liv och ännu fler har gjort allvarliga försök.

Berättelserna om dessa självmord cirkulerar nu bland de unga tillsammans med rykten om vad som hänt dem som återvänt: utsatthet, sexuellt utnyttjande, prostitution, ett liv på flykt.

Oron blir en spiral som letar sig nedåt tills allt hopp är uttömt.
Står vi ut med det?

Nej, vi står inte ut, men vi fortsätter att kämpa.

Trots olika politisk hemvist delar vi samma humanistiska utgångspunkt. En kamp för anständighet och mänskliga värden.

Tillsammans med den partipolitiskt oberoende rörelsen #vistårinteut riktar vi oss till den socialdemokratiska partikongressen och kräver:

Amnesti för alla ensamkommande barn och unga som varit i Sverige längre än ett år.

Omedelbart stopp för omflyttningar av ensamkommande barn och unga i asylprocess, av humanitära skäl och i synnerhet för att förhindra fler självmord.

Att Migrationsverket omedelbart fryser alla utvisningar av ensamkommande barn och unga utifrån den rättsosäkerhet och de bristfälliga kunskaper om barnperspektivet som råder på myndigheten.


Björn Kjellman
Shima Niavarani
Pernilla Wahlgren
Måns Herngren
Helen Sjöholm
Rennie Mirro
Lill Lindfors
Nour el Refai
Björn Gustafson
Lilla Namo
Petter
Martina Montelius
Suzanne Osten
Jane Friedmann
Sofia Helin
Shirley Clamp
Jonas Gardell
Helena af Sandeberg
Peter Magnusson
Rolf Lassgård
Fredrik Lindström
Hannes Holm
Peter Jöback
William Spetz
Henrik Schyffert
Rikard Wolff
Agnes-Lo Åkerlind
Martina Haag
Kjell Bergqvist
Philip Zandén
Gunilla Röör
Lotta Tejle
Bruno Glenmark
Micael Bindefeld
Ann-Louise Hansson
Ullakarin Nyberg, psykiater och suicidexpert
Magnus Kihlbom, barn- och ungdomspsykiater, psykoanalytiker
Christer Sjödin, leg. läk, psykoanalytiker
Jan Swaling, leg psykolog, psykoanalytiker
Marianne Cederblad, professor em. barn- och ungdomspsykiatri
Görel Hedtjärn, leg psykolog, psykoterapeut


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

LÄS OCKSÅ:

FAKTA: Fyra av tio får nej till asyl – så många får stanna, land för land