Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Elise, Lisa

Ingen kan någonting längre

Nina Campioni: Vi måste våga banka med hammaren för våra döttrars skull

Nina skriver om en generation som inte kan något men som måste börja ta för sig.

Vi är en ohändig generation och det är dags att kavla upp ärmarna på nytt.

Visa din dotter hur man hanterar borr och skruvmejsel.

Och visa din son hur man tvättar och bäddar en säng.

Kan du borra hål i väggen för att hänga upp en hylla? Byta olja på bilen? Klippa häcken? Spika upp en tavla? Klart du kan. Men har du tänkt på hur viktigt det är att du visar din dotter hur man gör? Häromdagen såg jag en Instagrampost hos kontot “Mansbebisar” som gjorde mig beklämd och sorgsen. En äldre dam hade blivit änka och blev tvungen att lämna in sin bil till bilverkstan när hon behövde tanka, byta olja och fylla på spolarvätska. Skamset fick hon erkänna att “det alltid varit hennes man som gjort det där och hon fick aldrig lära sig” och nu visste hon inte hur hon skulle klara sig ensam hemma.

Även om jämställdheten i de här frågorna kanske förändrats något på senare tid så är även vi en förtappad generation när det kommer till händighet. För nu kan även medelklassen ha råd att betala någon att laga hålet på taket, tapetsera om hemma eller till och med hänga upp gardinerna hemma. Ingen kan något alls. Mina föräldrar gjorde alltid allt själva. Renovera ett helt hus, absolut. Bygga en lekstuga, såklart. Såga ner träd i skogen, inga problem. Och var det något man inte kunde, då lärde man sig det. De var inte rädda för att ta upp hammaren och göra. Och det allra bästa, de lärde mig och min bror hur man gör. Och jag, likaväl som mitt syskon av det andra könet, fick hantera såg, skruvmejsel, borr och högtryckstvätt. Och på samma sätt fick brorsan laga mat, städa, tvätta och bädda sängen. I mitt huvud låter det larvigt att ens skilja det åt men när jag läser i kommentarsfältet hos “Mansbebisar” så inser jag att det var min familj som var den ovanliga – att vi inte var normen. Det finns massor av tjejer och kvinnor som aldrig fått chansen att använda en hammare förutom på träslöjden och knappt ens då. Inte konstigt då om man känner dåligt självförtroende när tavlan ska upp och man inte vågar sätta spiken i väggen och i stället räcker över hammaren till pojkvännen eller den inhyrda hjälpen och långsamt backar bakåt. 

Men hörrni, såhär kan vi ju inte ha det? Vi kan inte tillåta oss att bli den där damen som får lämna bilen till mekan när den ska tankas. Vi måste sluta skämmas för att vi inte kan och ta hammaren vid skaftet och våga banka! Om inte för vår egen skull så för våra döttrars framtid. Låt dem inte hamna i en situation där hon måste luta sig åt någon annan för att lösa de mest basala uppgifterna i sitt egna hem. Och tvärtom, låt inte din son bli en tröttpelle som går miste om de terapeutiska och utvecklande möjligheter som finns i blomskötsel, matlagning och disk. Det finns en enorm stolthet att hämta i “kan själv” så låt barnen få fortsätta utvecklas, utmanas och lära sig nytt. Att skapa med egna händer kan låta romantiskt och vackert men det är också ovärderligt och i slutändan kan det vara något som räddar liv.

För vem vill du helst vara när apokalypsen är här – MacGyver eller den som plockar upp datorn och googlar “hantverkare vid nödsituation”?


  Prenumerera på Familys nyhetsbrev

Aftonbladet Family har skapat ett nyhetsbrev med erbjudanden, veckans snackisar och bästa krönikor. Klicka här för att få del av detta kostnadsfritt varje tisdag!