”Kan man vänta med att vaccinera sin bebis?”

Fråga barnläkaren

helskärm

FRÅGA BARNLÄKAREN – SÅ GÖR DU

Mejla dina frågor och funderingar om barnsjukdomar och ditt barns hälsa till family@aftonbladet.se.

Du kan vara anonym, men ange en signatur som vi kan använda oss av. Om din fråga besvaras får du ett mejl när Jonas F Ludvigsson har svarat.

Kan man vänta med att vaccinera sitt barn tills den är ett eller två år? Det undrar en person med underskriften ”Magneten”. Och så här svarar barnläkaren Jonas F Ludvigsson.

Skulle vilja höra med dig om du tycker det är okej att vänta till året eller två år med alla vaccineringar barn får?

Mina funderingar är att små bebisar har väl inte så hög motståndskraft när de är under året så det vore väl bättre ge olika former av vaccin när de fått mer motståndskraft lite senare i livet?!

/Magneten

Jonas svar: Tack för din fråga. Jag tycker inte att man ska vänta. Det svenska vaccinationsprogrammet är åldersanpassat på flera sätt: 1. Så att det ska skydda innan ett barn råkar ut för en viss typ av infektion. 2. Så att barnet ska kunna svara på vaccinet.

Vaccinationerna i det svenska barnvaccinationsprogrammet har som mål att förhindra svåra, ofta livshotande infektioner. Det styr när vaccinationerna ges. Rotavirus, som förr var en mycket vanlig maginfluensa och ledde till att vi på min barnklinik lade in ett eller ett par svårt sjuka barn varje vecka, drabbar mycket små barn. Det är skälet till att första vaccindosen mot rotavirus erbjuds barn redan vid sex veckors ålder. Om vi skulle ge den första dosen först vid två års ålder så skulle vid det tillfället nästan alla barn redan hunnit drabbas av rotavirus, med täta diarréer (och ännu mera VAB för barnföräldrar) som följd.

Rotavirusvaccinationen är ganska ny, alla barn har inte fått den. De flesta föräldrar har dock varit med om att barnen fått den så kallade 3-månadersvaccinationen mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, hemofilus och pneumokocker. Flera av de här infektionerna är livshotande. Jag har träffat ovaccinerade barn som fått kikhosta och som verkligen hostat och tappat andan så att de inte kunnat hålla syresättningen. Innan vi började med kikhostevaccinationen dog varje år ett till två spädbarn i Sverige, och de dör när de är under ett år. Detsamma gäller de ganska många barn som förr fick hjärnhinneinflammation (meningit) eller struplocksinflammation (epiglottit) av hemofilus och blodförgiftning av pneumokocker. Många av dem var under ett års ålder, och de dog eller fick svåra handikapp. Vanliga handikapp var dövhet och epilepsi.

Att vi ger stelkrampsvaccin till små barn är för att man får stelkramp genom att få i sig till exempel jord. Småbarn har en tendens att stoppa allt möjligt i munnen (inklusive jordiga och grusiga saker de hittar utomhus). Här är det alltså viktigt att vi ger barnet vaccin innan det blir så stort att det börjar stoppa saker i munnen. Av de här skälen behöver vi vaccinera barnen redan första levnadsåret.

En av få vaccinationer som vi i Sverige har valt att ge ”sent” är den mot HPV, humant papillomvirus (HPV). Den vaccinationen skyddar indirekt mot livmoderhalscancer (cervix-cancer). Eftersom vi vill att vaccinet ska skydda mot en sexuellt överförbar virus-sjukdom (HPV) så finns ingen anledning att ge vaccinet förrän barn sexualdebuterar. Därför har man valt att ge vaccinet i femte klass, inte tidigare.

Därför får man inte vaccin mot mässling tidigt

Barns immunförsvar utvecklas med åren. Däremot svarar barns immunförsvar bra på vaccinationer redan under första levnadsåret. Tanken är ju att vaccinationen ska likna en lättare infektion av något farligt. Om barns immunförsvar var ”dåligt” första levnadsåret skulle väldigt många barn dö av våra vanliga infektioner – framför allt före vaccinationernas införande i Sverige. Men så var det inte. Endast ett fåtal dog.

Däremot har vi i Sverige valt att vänta till 18 månader innan vi ger vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund (”MPR”). Jag ser två skäl till detta. Dels är de här sjukdomarna numera ovanliga i Sverige så sannolikheten att man ska utsättas för dem som liten är låg. Mässling är dock betydligt vanligare i andra länder och därför rekommenderas ibland föräldrar som åker utomlands med sina barn att tidigarelägga mässlingsvaccinationen.

Ytterligare ett skäl till att man väntar med MPR-vaccinationen är att gravida kvinnor som haft mässling för över antikroppar mot mässling till sina foster. Dessa antikroppar ger barnet ett visst skydd mot mässling (fastän det inte fått någon spruta), men antikropparna kan också leda till att barnet svarar sämre på en vaccination. Därför ger vi MPR-vaccinet först vid 18 månader. I undantagsfall kan det dock ges tidigare, och efter läkarordination händer det att det ges till och med ned till sex månaders ålder.

Jonas F Ludvigsson, barnläkare i Örebro och professor vid Karolinska institutet samt författare av boken "Barnläkarens Guide - Farligt och ofarligt från nyfödd till tonåring".

  Prenumerera på Familys nyhetsbrev

Aftonbladet Family har skapat ett nyhetsbrev med erbjudanden, veckans snackisar och bästa krönikor. Klicka här för att få del av detta kostnadsfritt varje tisdag!