Så gör du om du misstänker att någon utsätts för våld i nära relationer

Efter Josefin Nilsson-dokumentären ”Älska mig för den jag är”: Agera

Malin Wigen

Känner du oro för att en granne, vän, kollega eller någon annan i din närhet utsätts för misshandel hemma? Då ska du inte tveka att agera, menar Nina Rung, krimonologen och grundare av Huskurage.

I dagarna har SVT-dokumentären ”Älska mig för den jag är” om artisten Josefin Nilssons liv fått enorm uppmärksamhet. Mycket av folks ilska har riktats mot hennes ex-pojkvän som under deras relation utsatte henne för misshandel. Enligt systern Marie Nilsson Lind var syftet med dokumentären att belysa problemet med misshandel i nära relationer i stort.

– Det blir en chock att händer som är varma och kärleksfulla en hundradels sekund senare kan klippa till en, sa hon till Nöjesbladet.

Kanske kan dokumentären ge oss en knuff på vägen att våga agera när vi misstänker att någon utsätts för våld i hemmet, menar Nina Rung, kriminolog och grundare av Huskurage.

– Enligt statistik från Rädda barnen så lever var tionde barn i hem med våld, oftast är det mamman som utsätts för våld av pappan eller en annan mansperson. Och var sjunde barn växer upp med minnen av att själva bli slagna av någon av sina föräldrar, säger hon och fortsätter:

– Det här är något som faktiskt berör oss alla. Det är våra kollegor och våra döttrar eller söners klasskompisar. Det här våldet finns överallt omkring oss. Det går inte att blunda för det. Det är inte värdigt ett välfungerande land. Vi säger att vi är så jämställda och jobbar så bra med de här frågorna. Men när barn skriker i högan sky så kommer inte någon, det är inte rimligt.

helskärm

Gör orosanmälan till socialtjänsten

Är man orolig för att ett yngre barn far illa, som man inte kan prata med själv, kan man göra en orosanmälan till socialtjänsten, säger Nina Rung.

– Det är så fint med orosanmälan i och med att det bara är ”oro”. Man behöver inte ha kött på benen eller veta hur det verkligen ligger till, utan det räcker att man känner en stark oro för att ett barn far illa på något vis. Sen är det socialtjänstens uppgift att se till att barnet tryggas och skyddas.

Fråga barnet hur det är hemma

Om barnet är äldre ska man fråga barnet, enligt Nina Rung. Många barn berättar nämligen inte själva annars.

– Jag hade önskat att man frågat fler barn för när de här barnen växer upp och berättar säger de flesta samma sak: ”Alla visste men ingen gjorde något. Varför frågade ingen mig?”.

Enligt Nina Rung kan man exempelvis som granne fråga hur ett barn har det hemma, om man känner oro. Och berätta var man finns om det är något.

– Så att man ger barnet möjlighet att få hjälp någonstans. Det är också därför vi har grundat Huskurage för att få fler att synliggöra det här barnen. Att när man hör skrik eller är orolig för att något sker, faktiskt går dit och knackar på och säger att man är orolig för det man hör. Man kan säga att man vill kolla att alla är okej och fråga om det finns något som man kan göra. Det visar barnet att det här inte är ett sätt som man ska behöva leva på – utan att det här är något som är uppmärksammat. Bara det kan ge barnen en möjlighet att prata om det.

helskärm

Våga visa din närvaro

Rädslan för att själv hamna i fara brukar hindra en från att agera. Men enligt Nina Rung är de män som slår sällan farliga för någon annan än just kvinnan som utsätts.

– Ringer du på, även om han precis håller på att misshandla henne, kommer han att vara trevlig och artig mot dig i de allra flesta fallen. Om det är så att det är någon som du tror är missbrukare och är labil så ring på och gå därifrån då, bara du gör någonting.

Säg ifrån mannen

Enligt Nina Rung måste man börja ifrågasätta dem som uttrycker sig kvinnoförnedrande, förminskande eller kränkande mot kvinnor – samt säga ifrån om man hör någon tala på ett visst sätt med sin partner. Och om det är så att man misstänker att det är någon man känner som slår sin partner ska man prata med honom. Berätta att du är orolig och att våldet måste upphöra – och det finns hjälp att få, i form av exempelvis mansjourer.

Prata med kvinnan som är utsatt

Berätta att du ser skadorna, eller att du hört saker som hon sagt som väckt din oro.

– Säg att du alltid finns där, oavsett.

Det är dock lättast att få kontakt med någon som precis blivit utsatt och få dem att söka hjälp och ta sig därifrån, menar Nina.

Alla måste börja agera

Var fjärde kvinna i Sverige utsätts för våld av en man någon gång i livet. Och trots att vi hör dessa historier och trots att vi blir chockade så händer inget, menar Nina Rung.

– Därför måste vi börja tänka annorlunda och det är att själva säga ifrån, ifrågasätta och börja agera. Det finns en massa saker man kan göra, utan att det innebär en risk för en själv. Om du är orolig för att någon utsätts, gör något för guds skull, vi är vuxna människor.

Fakta: Tips på vad du kan göra mot våld i nära relationer

• Prata med den du är orolig för. Berätta om din oro och att du finns där. Att det finns vägar ut och att du ser och kan hjälpa till.
• Berätta att det aldrig är okej att någon säger nedsättande kommentarer, förminskar eller på annat sätt kränker genom ord eller genom handlingar som våld.
• Gör en orosanmälan till socialtjänsten om barnet är litet. Om barnet är stort nog: Fråga barnet!
• Säg ifrån och ifrågasätt om du hör en kompis, kollega eller släkting som använder nedlåtande, förminskande ord och skämt om sin partner eller kvinnor i allmänhet.
• Berätta att du ser eller hör vad hen gör och att det gör dig oerhört orolig att hen utsätter sin partner för kränkningar eller våld. Och att det måste upphöra. Var tydlig med att det finns hjälp för den som inte kan hantera sig själv eller som utsätter andra.
• Inför Huskurage där du bor. Det tar några minuter att skriva ut policy och information från hemsidan, att sätta upp i trapphus och sen få fler att både förstå mer av våld i nära relation och mäns våld mot kvinnor och att börja agera.
• Ring Kvinnofridslinjen om du själv utsätts eller är orolig att någon i din närhet utsätts så får du hjälp och råd på 020505050.

Källa: Nina Rung