Lär ditt barn att vitt inte är normen
Campioni: Du som förälder har ett ansvar att förändra attityden
Rasism finns i det lilla och i det stora.
Och de allra flesta är inte rasister, men vi måste börja agera vi bevittnar rasism.
Okej, vi är alla (åtminstone alla som har förmågan att se bortom sin egna förträffliga näsa) överens om att vi har problem med rasism även här i fantastiska Sverige. Så hur gör vi nu? Icke-svarta kanske inte riskerar att bli mördade av polis inför filmande personer på öppen gata men det är kanske inte en sån händelse som ska vara måttstocken för rasism? Jag tänker på den svarta flickan som på väg till skolan blev stoppad av en helt okänd gubbe som tog sitt finger, stoppade i munnen och sen försökte “smeta bort hennes smuts i ansiktet”. På den asiatiska pojken som får höra “mamma japan, pappa kines, stackars lilla barn” samtidigt som kompisarna drar i sina ögon åt olika håll. Eller på min kompis som när vi gick i skolan fick förklarat att hon minsann inte var vit som alla andra och därmed inte lika “fin”. Rasism finns i det lilla och i det stora. Det finns där barn finns. Det finns där vuxna finns. Det finns i så kallade “skämt” och det finns i allvar. Och jag tänker så här: de flesta av oss är inte rasister, men vi agerar kanske inte alltid när rasistiska saker sker. Kanske är du till och med så lyckligt förunnad att du aldrig ens varit närvarande när någon sagt eller gjort något som klassas som rasism. Du kanske läser om orättvisorna i tidningen och tänker “ja det är för jävligt, men här där jag bor har vi i alla fall inte problem med sån skit” och går vidare med din dag. Men jag kan lova dig, att även där du bor finns det små killar och tjejer som hela tiden får höra att de är annorlunda för att de inte är vita. Hur tror du det känns? Men vet ni, det går att förändra och det finns mycket du som förälder kan göra för att förändra tron på att vitt är norm, att vitt är förmer, att vitt är finare, att vitt är det vi utgår från. Och det finns saker – enkla saker – som du kan göra direkt.
- Prata med dina barn. Det kan kännas svårt och det är lätt också att skjuta på samtalet med “men mitt barn leker ju med svarta barn, det är inga problem”. Men förr eller senare kommer ditt barn få se eller höra sina poc-kompisar utstå rasism och om ingen då förklarat att det är fel då kommer barnen tro att det icke-vita barnet förtjänar det som det får höra. Barnen kommer lära sig att icke-vita ska behandlas annorlunda. De vet inte varför men de kommer lära sig att vita är förmer. Du kan prata med dina barn så fort de själva lär sig prata. Du får helt enkelt anpassa svårighetsgraden på samtalet. Ju äldre de blir, desto mer avancerat snack. Om du behöver hjälp hur – googla! (Här till exempel.)
- Hur ser ditt hem ut? Finns det några dockor som inte är vita? Finns det några böcker som handlar om personer som inte är vita? Vilka filmer kollar ni på? Det är så otroligt lätt att helt omedvetet köpa böcker där alla ser ut som du själv gör. Men vad händer om du blandar upp det lite? Jo, ditt barn kommer redan från födseln lära sig att vi ser olika ut och att det är så det ska vara. (Här finns en lista på tips att titta på och läsa)
- Vilka omger du dig själv med? Har DU som vuxen några icke-vita vänner? Om inte… well, kanske dags att föregå med gott exempel. Just say’in. Och här pekar jag även med hela handen mot mitt eget ansikte.
För tro nu inte att jag är någon perfekt person på något vis. Men jag inser mina tillkortakommanden och vill göra något åt det. Det borde du också göra. Vi kan båda göra mer bortom att dela #BLM på Instagram, Twitter och krönikor i Aftonbladet. Vi börjar i dag!