Åsa hamnade i klimakteriet – som 29-åring

Paret berättar öppet om ofrivillig barnlöshet

Malin Wigen

I början på året fick Åsa ett chockbesked – hon hade hamnat i klimakteriet. Från att knappt ha pratat om barn började hon och hennes pojkvän Johannes söka efter alternativa metoder för att kunna bilda en familj.

– Nu när det har landat i mig känns det inte så viktigt att mitt barn ser ut som mig, säger Åsa.

Åsa Engström, 29, och hennes pojkvän Johannes Ljung, 31, minns dagen i februari i år när de fick beskedet om att Åsa är i klimakteriet. De befann sig i sin bil när hon fick ta del av provsvaren.

– Jag började gråta, säger Åsa.

Johannes tillägger:

– Vi båda grät ju. Man kunde inte tro att det var möjligt i så ung ålder.

Det var när Åsa var i 20-årsåldern som hennes mens plötsligt blev ganska oregelbunden. Under 2018, när mensen kom färre gånger än vanligt, sökte hon vård. Hon fick ta tabletter som skulle kicka igång mensen, men tabletterna hade inte den önskade effekten. Det var då som en gynspecialist bestämde sig för att hon skulle ta blodprov – att det skulle visa att Åsa hade hamnat i klimakteriet hade hon aldrig kunnat ana. Inte ens när att hon led av vallningar förra året slog den misstanken henne.

– Jag tänkte att det hade att göra med hormonerna. Jag tänkte också att jag klätt mig fel, innan jag förstod att det var vallningar.

Orsaken till att Åsa hamnat tidigt i klimakteriet är att hon har en kromosommutation på X-kromosomen. Det gör att hon är en frisk anlagsbärare av Fragilt X-syndromet, som karaktäriseras av olika grader av utvecklingsstörning.

helskärm

”Tänkte att man är slut som kvinna”

För Åsa var det många tankar som for igenom hennes huvud efter beskedet.

– Jag tänkte att man är slut som kvinna när man är i klimakteriet, att allt man kan göra med kvinnokroppen är ju över. När man kommer dit i sin normala livscykel är man kanske runt 50-60 och klar med det man ska göra, som att bli gravid och allt det där. Att mensen slutar komma då är helt naturligt, men för mig hände det nu i stället. Jag blev ganska orolig för hur det skulle bli att bilda familj.

Johannes berättar om sina känslor kring beskedet.

– Jag tänkte direkt att det här kommer att bli tufft. Jag såg framför mig att det skulle bli en lång resa till att få barn. Och jag var ledsen för Åsas skull givetvis, jag förstod hur ledsen hon var. Men jag blev också ledsen för vår skull, vi är ju två i det här. Det är hennes kropp men jag brukar säga att det är vår situation, hon är inte ensam.

Från att inte ens prata om att bilda familj började de att göra det ordentligt. De började söka efter information direkt för hur de skulle kunna gå till väga. Då Åsas ägg är helt slut är det äggdonation som gäller.

– Vi läste att en äggdonationskö i Sverige kan var två år lång, vägen att komma dit innebär en del tester. Då vi vill ha familj och då det kan ta några år måste vi börja snacka om det nu, vi är ju runt 30 båda två.

Johannes tillägger:

– Från min sida var det inte riktigt vad jag var förberedd på när det kommer till att starta familj. Men samtidigt, som jag sagt till Åsa, har jag inte tidigare försökt att skaffa barn med någon, så det här blir ett normalläge för mig.

”Känns orättvist”

Från början var det lite tufft, enligt Åsa, att tänka att barnet inte kommer att ha hennes gener.

– Men nu när det har landat i mig känns det inte så viktigt att mitt barn ser ut som mig eller har mina drag. Det som känns orättvist dock är att jag inte får bestämma hur jag ska skaffa barn, för jag har inget val när det gäller min kropp. Det är äggdonation eller adoption som gäller, eller att inte skaffa vara alls. Men man får bara finna sig i att det är så det får bli, säger hon och fortsätter:

– Samtidigt tänker jag att det är fantastiskt att det går att skaffa barn när man inte kan det själv med sin egna kopp. Och jag kan ju bära ett barn, det har tröstat mig lite, att jag kan ha det i mig men att det inte blir mina gener.

Både hon och Johannes har förlikat sig med att det inte blev som de tänkt sig och de ser fram emot att påbörja processen på riktigt. Ett första steg på vägen är att Åsa, som bott en period i Stockholm, flyttat till Karlstad för bo med Johannes. De fick nämligen avslag när de ansökte om att ställa sig i äggdonationskön när de bodde på skilda orter. Så nu ska de ta kontakt med vården i Karlstad inom kort.

– Vi ser fram emot att fortsätta den här processen.

Vill bryta tabut

Paret bestämde sig snabbt för att vara öppna om sin situation, bland annat har Åsa skrivit om deras kamp i en Facebookgrupp. En anledning till öppenheten är att de själva efterfrågade att få komma i kontakt med personer med liknande erfarenheter, något som vården inte kunde hjälpa dem med.

– Vi kände oss superensamma om det här när vi fick reda på det.

Deras öppenhet har gjort att de kommit i kontakt med andra i samma sits, dessutom har flera vågat öppnat upp sig om ofrivillig barnlöshet – något som också varit deras mål.

–Det känns tabubelagt och det är det vi vill motverka. Det är faktiskt mer vanligt att vara ofrivilligt barnlös än man tror. Nu när vi har öppnat upp oss har vi märkt att bekanta har vågat öppna upp sig för oss. Då har de inte ens berättat för sina bästa vänner, säger Johannes.

De ser båda hoppfullt på framtiden, även om vägen är lång.

– Jag ser på framtiden som jag gjorde innan, att vi kommer att ha ett barn inom några år. Vägen dit blir lite annorlunda, men jag tänker på slutmålet och vad som kommer ur det. Jag kan bära ett barn och jag kan föda ett barn, allt kommer att bli bra, säger Åsa.

Johannes tips för hur du kan stötta din partner i liknande situation:

• Var nyfiken och ställ frågor.
• Visa att du är med i det som hen går igenom och vill det lika mycket.
• Blicka framåt, allt kommer att lösa sig.

FAKTA: Äggdonation

För att bli donator måste du en läkare och kurator gör en bedömning om du är lämplig. Du får berätta om ditt liv och om varför du vill bli donator.

Du måste uppfylla bland annat dessa krav:

• Du får inte ha några allvarliga eller smittsamma sjukdomar.
• Du får inte ha några allvarliga ärftliga sjukdomar i släkten.
• Du måste vara psykiskt frisk.
• Du får inte ha något missbruk.
• Du ska ha väl fungerande ägglossning.

Du får bara donera till sex familjer.

Gör så här om du är intresserad av att donera:

Kontakta ett av universitetssjukhusen. Där finns det särskilda avdelningar som har hand om donationer.

Källa: Vårdguiden

  Prenumerera på Familys nyhetsbrev

Aftonbladet Family har skapat ett nyhetsbrev med erbjudanden, veckans snackisar och bästa krönikor. Klicka här för att få del av detta kostnadsfritt varje tisdag!