”Jag har en inre ’Evert’ som köper gubbiga bolag”
Min aktieresa: Gabriella, 41, butikschef, Färingsö
Uppdaterad 2022-03-01 | Publicerad 2021-06-01
Gabriella Ekström började spara aktivt på börsen när hon var i trettioårsåldern och har nu hållit på cirka tio år. Innan det hade hon ett sparkonto – med en ränta på någon procent. Vändningen kom när hon gick på en föreläsning om privatekonomi – och blev förbaskad:
– Jag hade aldrig förstått att JAG aktivt kunde spara på börsen, att det var upp till mig att ta för mig.
När Gabriella Ekström var 18 år fick hon aktier i examenspresent av sin farfar.
– Då begrep jag väl i ärlighetens namn inte så mycket av det hela. Det dröjde tills i början på 2010-talet innan jag själv aktivt började placera pengar på börsen.
Då var Gabriella i trettioårsåldern. Intresset för börsen väcktes när hon lyssnade på en föreläsning som handlade om privatekonomi, om livskvalitet och om att ta kontroll.
Gabriella, som då hade ett sparkonto med en ränta på någon procent, tyckte det de pratade om lät som magi. Hon blev helt överväldigad.
– Fram tills dess hade jag aldrig förstått att JAG aktivt kunde spara på börsen. Att det var upp till mig att ta för mig. Jag minns att de bland annat pratade om att ”när ni får 10 procent i avkastning”, och jag var så frustrerad, ja nästan förbaskad. För jag förstod inte att man kunde få det. Tror jag gick på den föreläsningen sju gånger.
Vad gjorde att du inte började tidigare?
– Jag hade ingen aning om att man kunde. Jag visste bara att man skulle utbilda sig väl, jobba minst 40 timmar i veckan så länge man kunde och förhoppningsvis få en pension i slutänden.
– Det var aldrig någon som hade pratat investeringar och ränta-på-ränta med mig. Inte ens farfar, trots att han gav mig aktier i present.
Vad kändes svårast i början?
– Risken kändes läskig. Jag tänkte såklart aldrig på att det även finns en risk i att stå utanför marknaden, att gå miste om avkastningen, att inflationen minskar mitt kapital på ett bankkonto.
– Jag tänkte nog som många på börskrascher och att mina pengar kunde försvinna. Jag minns att första tusenlappen kändes som ett stort steg, sedan var det första gången jag investerade 10 000 som kändes läskigt, och sedan vid 100 000 kronor.
Var hämtade du information och inspiration i början?
– Olika aktieforum på nätet blev viktiga, särskilt dem med en seriös inriktning. Extrem haussning har aldrig varit något för mig. Jag köpte på mig olika böcker och lyssnade mycket på poddar, skaffade mig bekanta som höll på med aktier.
Hur ser din strategi ut?
– Min strategi är som jag själv, enveten och ganska stabilt strävande. Jag brukar skoja om att jag har en inre ”Evert” som köper gubbiga bolag. Fördelen med Evert är att han inte hetsar upp sig, även om börsen går ner kraftigt sätter han på en panna kaffe och ser om det finns några köpvärda bolag.
Hur har det gått för dig?
– Det går bra, jag är nöjd. Det är en oerhörd trygghet att ha en stor aktieportfölj i ryggen. Den gör mig självständig, jag vet att jag kan klara mig länge utan att jobba och att jag skulle kunna köpa nästan vad jag vill – inom rimliga gränser. Men oftast vill jag inte. Jag vill att pengarna ska vara kvar och växa.
Hur har aktiesparandet förändrat ditt sätt att tänka?
– Jag tänker mycket på omvärlden och på börsen, hur den påverkas av olika händelser, och hur saker och ting kanske inte alltid hänger ihop så som man själv tror. Inför ett inköp av något – utanför börsen – frågar jag mig alltid om detta verkligen är något som jag eller familjen behöver och vad den summan i stället skulle bli om man investerade den.
Har du satt upp ett mål med ditt sparande?
– Mer eller mindre. Jag vill kunna leva på min portfölj och vad den avkastar. Sedan om jag verkligen kommer att sluta jobba, eller jobba en del med sådana uppdrag som intresserar och utvecklar mig, det återstår väl att se. Troligtvis det sista, för jag är ganska rastlös som person.
– I så fall har jag redan nått målet, jag kan leva på min portföljs avkastning. I kombination med lite extra uppdrag skulle det vara en helt okej livsstil. I nuläget driver jag både mitt företag och jobbar som anställd, jag antar att man alltid vill ha så lång sats som möjligt innan man hoppar.
Hur viktigt är det för dig att spara i aktier?
– Väldigt viktigt. På börsen kan mina pengar arbeta oavbrutet, på ett sätt som jag aldrig kan matcha. Känslan att till exempel åka på semester och inte jobba på säg två veckor, och veta att du har mer pengar när du kom hem än när du åkte är oslagbar. Det finns jättemånga fina och spännande företag i världen och jag vill ju vara med och äga dem.
Vad skulle du säga till de kvinnor som inte börjat investera i aktier än?
– Ta det inte sen, gör det nu. Och man behöver inte börja med stora summor, börja precis där du är. Det är en myt att man måste börja med stora summor eller att bara de som fått allt på silverfat hör hemma på börsen. Det går alldeles utmärkt att arbeta och spara lite pengar varje månad och investera.
