Äta myror? Kittlar dödsskönt i kistan
Publicerad 2013-05-23
En McMask, kanske.
Eller en kokt larv med bröd och senap.
Det är dags att bita tillbaka mot krypen.
I en färsk rapport konstaterar FN att vi måste ändra vår syn på insekter i framtiden.
I stället för att klatscha dem med handflatan ska vi mosa dem på tallriken för att klara livsmedelsförsörjningen och avvärja klimathotet.
Undvik nyckelpigor
Främst förordar FN att insekter börjar användas till djurfoder.
Men rapporten listar också 1 900 olika kryp som med lite god vilja borde kunna ingå i fredagsmyset.
Så vad har vi för smaskiga insekter i Sverige?
– Gräshoppor, skalbaggar, getingar, bin, humlor, det finns en del att välja på, säger Johannes Bergsten, förste intendent på Naturhistoriska riksmuseet.
Men det finns även mindre lyckade kulinariska kryp.
– Nyckelpigor har ett ämne som kanske inte är direkt giftigt men som gör att de smakar väldigt illa.
Själv har han ätit stekta getingar i Kina som inte smakade just någonting, rostade jättemyror som smakade rostat, långhorningslarver som var gott nötiga och mjölbaggslarver som smakade urk.
– Det hänger mycket på kryddningen hur en insekt smakar.
Daggmaskar borde vara en god proteinkälla.
– Och en svärm fjädermyggor fångar man enkelt med en håv och en omgång skulle räcka till en sallad.
”Krävs en introduktör”
FN konstaterar att det är motståndet i västvärlden som är den stora utmaningen.
– För att ta till oss ny mat krävs det att den liknar något vi redan äter. När kinamaten introducerades i Sverige var det i en form som påminner om kalops i både konsistens och utseende, säger Rickard Tellström, lektor i måltidskunskap.
– Det krävs en introduktör, en Per Moberg eller Tina Nordström som visar vägen.
