”Min favorit är att vråla i en kudde”

Zandra Lundberg

Zandra utvecklas, denna gång: Dynamisk meditation

Det sägs att det tar 21 dagar att ändra en vana.

Krönikören Zandra Lundberg har fått uppdraget att förbättra sin livsstil.

De senaste tre veckorna har hon ägnat sig så helhjärtat det går åt: Dynamisk meditation.

helskärm

Känner du ibland att du bara vill hoppa, slå, sparka, skrika, fulgråta, gapskratta och fuldansa ohämmat?

Det är precis vad jag pysslat med de senaste veckorna.

Ordet meditation för ju tankarna till någonting helt annat. En fridfull människa som gärna sitter i en bedårande vacker natur. Allt är stillsamt och tyst. 

helskärm

Dynamisk meditation är raka motsatsen. 

På 1970-talet kände den indiske mystik­ern Osho att folket i väst var lite för stela och stressade.

Därför utvecklade han dynamisk meditation, för att hjälpa människor att släppa på spänningar, mentalt skräp och lära sig leva fullt ut i nuet.

Den här typen av meditation pågår i ungefär en timme och består av fem steg:
1. Andas i gång kroppen. Här ska du få in en snabb andning som hela kroppen hänger med på. Du gör det du behöver för att få i gång systemet: vevar med armarna och gungar i knäna.
2. Utlevnad. Sparka, slå, skrik, gråt, skratta. Gör precis vad du vill för att få ut allt känslomässigt bråte du kånkar omkring med.
3. Utmattning. Här står du på stället och hoppar med händerna mot taket samtidigt som du upprepar mantrat ”ho-ho-ho”.
4. Stanna upp! Stå stilla och observera vad som händer i kroppen.
5. Dansa!

Till en början känner jag mig (så klart) inte klok. Jag är så glad att få göra det här ensam hemma och slipper vara i grupp. Min favorit är att varva mellan att vråla allt vad jag orkar i en kudde (så att inte grann­arna ska höra) och dunka samma kudde allt vad jag orkar i sängen. Det suger energi. Dansen efteråt känns som att någon ger mig en lyxig belöning efter allt slit.

Jag gör den här meditationen fyra gånger i veckan.

Jag önskar jag kunde säga att jag till slut lyckades komma in i det, att jag levde ut mina innersta känslor och att det känns som att mina mentala blockeringar släppt.

Men så känns det inte alls.

Efter tre veckor tycker jag fortfarande att det känns jobbigt, konstigt och onaturligt. Jag blir helt slutkörd av att stå och hoppa med händerna ovanför huvudet i 10 minut­er och ropa ”ho-ho-ho”. Jag ser ingen men­ing med det jag håller på med. Det känns överdrivet alltihop. Kan jag inte göra något vettigt med mitt liv i stället? tänker jag gång på gång.

Visst, jag känner mig lättare i kroppen och sinnet efteråt, men det gör jag om jag går ut och springer en löprunda på 30 min­uter också. För första gången i mitt liv har jag stött på en typ av träning som jag verkligen, verkligen inte vill göra.

Osho menar att du stillar sinnet bättre genom att börja en meditation med rörelse, att det är för många är alldeles för svårt att bara sätta sig rakt upp och ner och meditera.

– Jag säger aldrig åt folk att de ska börja med att bara sitta.­ Med hjälp av en galen dans börjar du känna en tyst plats inom dig, genom att sitta tyst blir du medveten om din gal­enskap.

Han har säkert en poäng. Men då går det kanske att göra en lite snabbare version? Varför krångla till det så förbannat? Det är väl bara att ful­dansa lite snabbt till Britney Spears och sen slå sig ner och meditera. Köra en snabb­version. Jag tror på det.

Att bara släppa loss

VAD ÄR GREJEN?

Dynamisk meditation är en aktiv och frigörande meditation. Ett pass tar cirka en timme och det är uppdelat i fem delar, varav en del är att du ska skrika, slå, sparka och leva om. Tanken är att du ska leva ut alla dina innersta känslor. På nätet finns det många gratis instruktionsvideor för dig som är intress­erad. Det finns även klasser i vissa av de större städerna.

WOW-FAKTOR

Wow, vad trött man blir av att stå och hoppa med händerna ovanför huvudet i tio minuter.

HÄLSOEFFEKT

Dagarna då jag gör dynamisk meditation känner jag mig mer alert och mer klartänkt.

Min hund undrar nog…

…vad jag håller på med när jag först skriker i en kudde och sen slår den hårt i sängen. Men ändå syns en tass som inte kan hålla sig från att vara med på ett hörn.

+

+ Det är härligt att hemmadansa.

+ Jag känner mig piggare efteråt. 

+ Jag slipper skrika och gråta i grupp.

–

– Det känns totalt meningslöst.

– Jag ser verkligen inte fram emot passen utan måste tvinga mig själv till det.

– Jag lyckas aldrig få feeling på riktigt.