”Jag vill våga ta mer plats”
Publicerad 2015-02-26
Mia Törnblom svarar på läsarnas frågor om inre hälsa
Skriv till Mia! Har du ett huvudbry som du vill att Mia Törnblom ska hjälpa dig med? Mejla oss på mia.wellness@aftonbladet.se. Märk mejlet ”Fråga Mia!”.
Hej Mia! Jag har ett problem. Jag är så hemskt blyg och vågar aldrig ta plats. Jag är ointressant och har ingenting och komma med. I nya möten blir jag blockerad, jag vill komma på någonting smart att säga men jag blir bara tyst i stället. Nu har det gått så långt att jag knappt vill delta i några större sociala sammanhang. Jag tycker också att det är jobbigt att gå till jobbet. Jag har en massa kompisar som är jättesnälla men de tar alla väldigt mycket plats och jag gör inte det.
Hur kan jag lära mig att ta mer plats men i små pyttesteg? Jag vill inte gå från att vara jätteblyg till jätteextrovert. Jag har redan pratat med mina vänner och föräldrar, har du några bra råd?
Hälsningar Lisa
SVAR: Hej Lisa! Tack snälla för ditt förtroende. Självklart finns det saker man kan göra för att våga lite mer och för att träna på att ta lite mer plats. Många personer känner osäkerhet i mötet med nya bekanta och oroar sig för vad de ska säga, för att inte vara tillräckligt roliga eller tillräckligt smarta. En del andra drar sig undan av rädsla för att göra fel – att inte delta alls är ju så klart ett sätt att undvika möten med andra och samtidigt så sorgligt.
Jag menar absolut inte att alla måste vara supersociala. Ett problem är att vi jämför oss och tror att alla ska prata lika mycket. Vi är olika – en del är eftertänksamma, andra är analytiska, någon är spontan och några är mer rädda för att vara ensamma än tillsammans med andra. Men en sak är säker, det finns inga perfekta människor. Alla upplever en viss form av självcentrering.
Jag har inte hört talas om någon som tycker om att göra fel, men att göra fel är en viktig erfarenhet för oss, vi utvecklas av det och det är så vi lär oss nya saker. Att ha upplevt, överlevt och hanterat ett stort misstag gör oss starkare och mindre osäkra.
Du säger att du är orolig för att verka ointressant eller säga fel saker och för att hantera det kan du öva på att ställa frågor i stället. De som är lite blyga och tillbakadragna är ofta goda lyssnare. Att då lägga till lite frågor gör att de du möter kommer att känna sig sedda och bekräftade i mötet med dig. Det i sin tur gör att de allra flesta kommer att ställa frågor tillbaka och förhoppningsvis har lite av din blyghet släppt i det nya mötet eftersom du lärt känna personen i fråga lite mer.
När jag läser din fråga känner jag både hopp och lite oro på en och samma gång. Du beskriver att du har många vänner och det gör mig glad, du har ju redan lyckats bygga relationer och det kan du bygga vidare på.
De blyga vänner jag har i mitt liv har delat med sig av att blygheten varit ett hinder för dem just i vänskapsrelationer. Deras blyghet har gjort att de haft svårt att hitta vänner men det verkar inte du ha några problem med och det gör mig glad.
Men lite orolig blir jag av sättet du skriver din fråga och särskilt när du skriver att det gått så långt att du knappt vill delta i några större sociala sammanhang. Den meningen väcker så många frågor hos mig, jag vill så gärna veta lite mer. Har du vågat ta plats förut men inte längre? Finns det någon speciell händelse som har gjort dig blygare? Har du blivit illa behandlad av någon vän eller kollega? Vad är orsaken? Hur upplever din omgivning dig? Jag vill förtydliga att jag inte är orolig för att du inte ska kunna bli hjälpt – absolut inte – vad jag däremot vill är att ge dig rådet att gå till en terapeut, psykolog eller liknande för att få lite klarhet i vad de bakomliggande orsakerna är.
För att ändra ett beteende eller ett mönster krävs det, förutom villighet, ofta kunskap om orsaken och den kommer inte fram tillräckligt tydligt i din frågeställning. Vill du så får du gärna bolla lite mer med mig och jag kan tipsa dig om någon av alla de duktiga psykologer och terapeuter jag känner. Att ge sig själv lyxen av att gå till en terapeut eller psykolog är en av de finaste gåvor vi kan ge oss själva.
Två väl fungerande terapier
KBT: Kognitiv beteendeterapi kan fungera bra om du lider av social fobi. Tillsammans med terapeuten arbetar du för att förändra ditt beteende.
Gradvis utsätts du även för de situationer och moment som orsakar någon form av rädsla hos dig.
Psykodynamisk psykoterapi: Ett samlingsnamn för flera olika behandlingsmetoder. Här försöker du hitta lösningar på dina problem för att få dessa att försvinna eller kraftigt minska i betydelse. Du som patient tar själv aktivt ansvar för ditt eget handlande.