”Risk för kraftigt utbrott till julen”
Publicerad 2012-11-19
Förra året var lugnt – men i vinter får vi räkna med en ordentlig släng kräksjuka
Det verkar bli ett kräksjukeår i år.
Kulmen kan infalla mitt i julfirandet.
– Förra säsongen var mild. Så risken är stor att det blir ett kraftigt utbrott i år, säger statsepidemiolog Annika Linde.
Vintern dröjer – men vinterkräksjukan är redan här.
Säsongen för det så kallade caliciviruset har börjat tidigt i år.
– Det är en indikation på att det kan bli ett år med många fall av vinterkräksjukan, säger Annika Linde på Smittskyddsinstitutet.
Full kraft
Att förra vintern var lindrig räknat i antal personer som insjuknade av det mycket smittsamma viruset, kan också borga för att den här vintern blir en prövning för många.
– Det är lite som med influensa, att ett lågår ofta följs av ett högår – även om det inte är ett hundraprocentigt mönster, säger Annika Linde.
Och det kan hänga samman med att den som drabbas av vinterkräksjukan kan få en viss immunitet. Året efter ett kraftigt utbrott brukar viruset inte lyckas smitta lika många. Men efter ytterligare ett år har viruset ändrats – och är tillbaka med full kraft igen.
– Men det där skyddet verkar inte vara fullständigt. En person kan ju bli smittad flera gånger samma säsong. Kanske ligger förklaringen i hur mycket virus man utsätts för.
Kan vara dödligt
Det lömska med caliciviruset är att det behövs väldigt lite av det för att smittan ska föras vidare.
Hos en som varit sjuk kan det dessutom leva kvar i avföringen i flera dygn efter tillfrisknandet.
Annika Linde rekommenderar därför särskilt personer som arbetar med livsmedel att om möjligt stanna hemma ett par dagar extra.
För kräksjukan är inte bara väldigt obehaglig – utan faktiskt dödlig för vissa grupper.
– Det händer att gamla och sköra individer avlider. När det här viruset kommer in på vårdhem eller sjukhus blir det jätteproblem, säger Annika Linde.
FRÅGA & SVAR
med statsepidemiologen Annika Linde
Hur smittar kräksjukan?
Viruset utsöndras i kräk och avföring och är extremt smittsamt. Väldigt lite virus på händerna kan föra smittan vidare.
Hur länge smittar det?
Personer som haft vinterkräksjukan kan föra smittan vidare i två dygn efter att de själva är symptomfria. ‧Viruset kan finnas kvar i avföringen.
Är det farligt att bli vinterkräksjuk?
Små barn kan bli uttorkade, även om det är sällsynt. Men värst är det för äldre och sjuka som kan avlida av smittan.
Kan man bli smittad flera gånger samma säsong?
Ja, det kan man. När man bli sjuk får man troligen en viss immunitet, men den är inte fullständig. Risken är därför ganska stor att man insjuknar igen.
Är det sant att vissa personer inte kan få kräksjukan?
Ja, knappt 30 procent av befolkningen kan inte få den. De saknar helt enkelt mottaglighet för just det här viruset.
Hjälper handsprit?
Det kan ha viss effekt – inte minst på de andra virus som är i omlopp – men tvål och vatten är överlägset.
Varför florerar kräksjukan just på vintern?
Den viktigaste faktorn är den sociala. Vi vistas mer inomhus när det är kallt ute. En vanlig smittväg är gemensamma toaletter.
Hur vet jag om jag är immun?
Apotekets självtester för kräksjuka visar om du har benägenhet att drabbas. Det är dock inte hundra procent ‧säkert, men ger en indikation om du klarar julen.
SÅ SKYDDAR DU DIG
Var noga med handhygienen – särskilt vid toalettbesök. Tvätta händerna noggrant och skölj länge.
Handsprit är bra – men tvål och vatten är överlägset när det gäller kräksjukevirus.
Stanna hemma när du är sjuk, och gärna ett par dagar extra sedan du är symptomfri – särskilt om du arbetar med livsmedel.
Använd helst pappershanddukar då tyghanddukar kan föra viruset vidare.
Hur skyddar du dig mot kräksjukan?
Sven-Gunnar Hultman, 52, pastor, Gävle:
– Jag har lyckats inbilla mig att jag är immun då jag aldrig har haft den. Så jag gör ingenting speciellt alls, tvättar händerna och sådant är jag ju noga med, men det är jag vanligtvis också.
Marita Portonen, 65, pensionär, Hässelby:
– Jag har alltid handsprit med mig och aktar mig för att ta i handtag och räcken på allmänna platser, det känns som en onödig risk. Men jag oroar mig inte, kommer den så kommer den.
Caroline Johnsson, 33, arbetar på bank, Vallentuna:
– Jag ser till att sköta handhygienen och knaprar vitpepparkorn när jag har det till hands, men annars påverkas jag inte speciellt av oro för vinterkräksjuka.
Eddie Andersson, 29, socionomstudent, Jönköping:
– Jag är noga med att tvätta händerna med tvål och vatten ofta. Bara man ser till att hålla sina händer rena klarar man sig nog ganska långt.
Magnus Grip, 46, arbetar med skogsmaskiner, Katrineholm:
– Jag har aldrig haft vinterkräksjuka. Så jag har inte gjort någonting alls för att skydda mig, och kommer nog inte börja nu heller.
Det är inte läge att spela hjälte
Det är lika bra att säga det med en gång: Vi ska inte överdriva. Det finns absolut värre saker än att vara kräksjuk.
Men samtidigt – ni förstår vad jag menar. Caliciviruset är ett spöstraff sänt från helvetet. ”Så nära döden man kan komma”, sa min chef på samhällsredaktionen en gång. Efter att ha ägnat en halv vecka åt att spy magsyra och hacka tänder under två duntäcken kan jag inte mer än att ge henne rätt.
Men vinterkräksjukans särställning bland virusinfektioner handlar inte bara om vidrigheten i att hänga över toastolen. Det är en farsot av klass. En droppe kräk har kapacitet att smitta upp till hundra personer. Och blott tio små virus räcker för att göra en person sjuk. Räkna på oddsen att hålla dig frisk om någon vomerar över buffébordet på färjan, med andra ord!
För det andra är caliciviruset en hårdbarkad djävul som överlever i veckor i bordets träspringor. I praktiken omöjligt att döda – du måste skrubba bort smittan med tvål och stålull. Och som om inte detta vore nog, har infektionen ett sällsynt högt IQ. Få virussjukdomar lyckas nämligen lura vårt immunförsvar, år efter år. Kräksjukan muterar och ändrar skepnad på några månader. Har vi otur, kommer alltså hulkningarna tillbaka redan samma säsong.
Men det finns en fjärde orsak till fruktan. Och det är det bedrägliga lugnet som infinner sig när magen slutar tömma sig själv och återgår till någon form av ordning. Lycklig över att åter kunna stå, gå, äta och över huvud taget känna en puls, ger du dig ut på stan igen.
Ja, hälften – 49 procent – av Aftonbladets läsare bryr sig inte ens om att hålla sig borta från jobbet under de följande 48 timmarna. Ett varmt handslag, lite långsittning på toaringen – och voilà, epidemin kan vara ett faktum.
Men kräksjukan är inget bra tillfälle att spela hjälte. Är du en smittorisk, stå emot lockelsen att visa musklerna på arbetet. Håll dig kvar i karantän.
För även om du aldrig hamnade i dödens väntrum på riktigt, finns det människor som kan göra det – av en simpel magsjuka. Det är inte värt det.