Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Emil, Emilia

DAGS FÖR 5000 -MILASERVICE

Uppdaterad 2019-06-14 | Publicerad 2010-01-06

Precis som du besiktigar bilen bör du göra en kroppskontroll med jämna mellanrum för att den ska fungera optimalt år ut och år in. Ju tidigare du hittar fel i maskineriet desto lättare blir de att åtgärda. Följ bara Kropp & Hälsas checklista.

PREVENTIVMEDEL

Är du sexuellt aktiv men inte vill bli med barn bör du diskutera med en barnmorska eller läkare vilka preventivmedel som passar dig bäst.

UNDERLIVSBESVÄR

Alla typer av besvär i underlivet ska tas på allvar. Klåda, sveda, blåsor, oregelbundna blödningar, illaluktande eller ständiga flytningar är alltid skäl att boka en läkartid.

KLAMYDIATEST

Finns ingen förklaring till dina underlivsbesvär kanske det finns skäl att testa dig för olika könssjukdomar? De allra flesta går att behandla utan att ge några men för framtiden. Bara du gör det i tid.

PRICKTEST

Hudutslag, klåda och rodnader kan tyda på allergi. Nickelallergi är till exempel vanligt om man ofta använt ”oäkta” örhängen. Ett pricktest ger svar på vad du inte tål. Har utslagen inget med allergi att göra kan det bero på inflammation i huden eller en hudsjukdom som psoriasis. I de flesta fall krävs att en hudspecialist tittar på det för att du ska få rätt diagnos och rätt behandling.

Bröstkoll 

Lär känna dina bröst. Ta för vana att känna igenom brösten en gång i månaden så kommer du att upptäcka om de förändras eller en förhårdnad dyker upp. Bästa tidpunkten är 8–10 dagar efter menstruationens första dag.

CELLPROV

Från 23 års ålder ska du också bli kallad till en gynekolog eller barnmorska för cellprov vartannat eller vart tredje år. Det innebär att en bit vävnad tas från livmoderhalsen för att se om det skett några cellförändringar som kan vara förstadier till cancer. Upptäcks cellförändringen i tid är den lätt att ta bort. Du kan även testa dig själv genom att beställa virustestet Qvintip på nätet.

MAMMOGRAFI

Alla kvinnor mellan 40 och 74 år ska kallas till mammografiundersökning ungefär vartannat år (varierar något mellan olika landsting). Har du bröstcancer i släkten ska du gå oftare. Du kan be din läkare om remiss till extra mammografi, gentest eller ultraljud.

HÄLSOKONTROLL

Har du inte gjort någon allmän hälsokontroll är det dags nu. Utöver längd och vikt ska blodtryck, hjärta och lungor alltid kontrolleras. De flesta tar även blodprover som visar blodsocker, blodvärde, ämnesomsättning, njurfunktion, leverfunktion och kolesterolvärde. Urinprov ska också tas för att se om du har blod, socker eller proteiner i kisset. Vid besöket bör även läkaren diskutera livsstilsfrågor och tala om hur ofta du ska följa upp proverna. Vartannat eller vart tredje år brukar vara lagom.

FÖDELSEMÄRKEN

De flesta får nya födelsemärken ända upp i 40-årsåldern och ännu senare. Så länge de är jämna på ytan, har en jämn färg och skarpa regelbundna kanter är de inget att oroa sig för. Är du osäker eller upptäcker fläckar som

ändrat färg eller form, börjat klia eller blöda ska du gå till läkare på en gång. Det kan vara ett tecken på hudcancer.

SURA UPPSTÖTNINGAR

Sura uppstötningar kanske inte verkar så farligt, men det kan vara tecken på irriterad matstrupe, magsäck eller magsår. Misstänker läkare magsår blir du troligen skickad på gastroskopi.

TARMTEST

Alla som fyllt 50 år bör höra med sin läkare om de ska kontrolleras för tjocktarmscancer. Det görs med hjälp av ett avföringsprov. Blod i avföringen kan bero på polyper eller hemorrojder men det kan även vara ett tecken på tjocktarmscancer. Misstänker läkaren polyper eller cancer ska du göra en tarmundersökning, så kallad koloskopi. Har du en benägenhet att få polyper ska du sedan fortsätta att undersökas vart tredje år, så att polyperna kan tas bort. Annars finns risk att de utvecklas till tarmcancer.

BENTÄTHET

Sämre balans är inte ovanligt bland pensionärer. Har du otur trillar du omkull. Då är det bra att ha en stark benstomme. Ta reda på hur starkt skelett du har innan olyckan är framme. Dels går bentätheten att mäta i foten, dels kan du göra en så kallad DEXA-undersökning där man mäter bentätheten i ryggrad och höft. Lider du av benskörhet, så kallad osteoporos, finns numera bra läkemedel.

* Innehållet i artikeln är hämtat ur den nyutkomna boken ”Kvinna, kropp och hälsa. En guide till ett friskare liv” av Irene Hage.