Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Emil, Emilia

Därför blir du sjuk på hösten

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-11-13

Allt du behöver veta inför säsongens virusstormar

Kropp & Hälsas medicinreporter Caroline Hougner reder ut allt du behöver veta om våra vintervirus. För hur var det egentligen med det gröna snoret? Och den farliga kylan? Eller influensavaccinet – bör vi vaccinera oss allihop?

Förra året dog mellan 800-1000 personer i sviterna efter en influensa.

Vad är en förkylning egentligen?

Det är en virusinfektion som får slemhinnorna att svullna i de övre luftvägarna; hals, näsa, bihålor och öron.

Var får vi smittan ifrån?

Från något av de cirka 200 förkylningsvirus som far omkring. Viruspartiklarna sprids via mikroskopiskt små vätskedroppar som smittade personer andas eller hostar ut. En kraftig nysning räcker för att smittämnet ska nå flera meter. Andas vi inte in viruset direkt kan vi få det på händerna när vi tar i ett dörrhandtag eller hälsar på en sjuk person.

Förkylningsvirus kan överleva i flera timmar där de landat. Gnuggar vi oss sedan i ögonen, petar i näsan eller hjälper viruset komma i kontakt med slemhinnorna på något annat sätt sprider det sig snabbt i kroppen.

Borde vi inte bli förkylda jämt i så fall?

Nej, vartefter kroppen bekämpar olika virus lär den sig känna igen dem och bygger ett försvar som gör oss immuna. Med jämna mellanrum dyker det dock upp ett okänt virus och vi blir förkylda igen. Vuxna blir förkylda i genomsnitt en till två gånger om året.

Men varför blir så många förkylda just nu?

I början av hösten har många varit på semester och träffat folk med andra virus än dem kroppen vant sig vid.

Särskilt små barn som inte har hunnit bygga upp något effektivt immunförsvar. De smittar i sin tur sina dagiskompisar som tar hem smittan till syskon, föräldrar och eventuella barnvakter. Riktig skjuts får dock inte smittspridningen förrän nu då barnen börjar tillbringa mer tid inomhus.

Spelar vädret någon roll?

Inte mer än att det får oss att stanna inomhus mer och då ökar smittrisken.

Hur lång tid tar det innan förkylningen bryter ut?

Bara något dygn efter att du blivit smittad.

Går det att slippa undan?

Förkylningsvirus är svårt att komma undan om du inte ska isolera dig någonstans. Bäst är att hålla avstånd till sjuka, vara ute mycket och tvätta händerna ofta.

Vaccin då?

Det skyddar endast mot influensavirus.

Vad är skillnaden mellan en förkylning och influensa?

En förkylning kan man gå och dra på i ett par veckor. Ofta mår man sämst de första dagarna. Man blir kanske svullen i halsen, täppt och börjar hosta. En del får även feber och huvudvärk. Influensan slår ner som en bomb. Från ena dagen till nästa kan du bli helt utslagen med kraftig huvudvärk, frossa och 40-graders feber som håller i sig tre till fyra dagar. Ofta gör hela kroppen ont. På det följer vanliga förkylningssymtom.

Det här med snuvan då. Förr ansågs lite tjockare gulgrön snuva vara ett tecken på allvarligare sjukdom?

Det var fel! Att rinnsnuva blir mer trögflytande efter några dagar är helt naturligt och har inget med bakterier att göra.

Finns något botemedel?

Nej.

Penicillin då. Hjälper inte det?

Nej, varken vid förkylning eller influensa. Vissa kan dock få följdsjukdomar som bihåle- öron- eller lunginflammation och då hjälper antibiotika.

Finns det inget jag kan göra?

Jo, lindra besvären. Feber och värk slipper du med vanlig febernedsättande medicin. Näsdroppar och spray hjälper bra mot både nästäppa och snuva medan rethostan går att lindra med vanligt honungsvatten.

Är det någon idé att gå till en läkare?

Nej, oftast inte. Oavsett om det är en förkylning eller influensa måste kroppen själv ta hand om viruset. Men hostar du allt mer och febern stiger bör du gå till vårdcentralen.

Detsamma gäller kraftig smärta i öronen. Det kan vara tecken på att du fått en bakterieinfektion. Det är inte ovanligt efter en kraftig långvarig förkylning.

Hur länge smittar jag?

I tre till fyra dagar från att du började känna dig dålig.

Hur länge bör man stanna hemma?

Så länge febern håller i sig och ytterligare någon dag. Är det influensa tar det ofta rätt hårt på kroppen. Går man tillbaka för tidigt kanske viruset inte är helt utläkt och då riskerar man få komplikationer.

Dessutom har immunförsvaret inte hunnit hämta sig och man drar lätt på sig nya infektioner.

Bör jag vaccinera mig mot influensa?

Ja absolut! Om du tillhör någon av riskgrupperna kan det rädda ditt liv. Förra året dog mellan 800 och 1 000 personer i sviterna efter en influensa.

Då nya studier visar att vaccinet ger sämre skydd än man tidigare trott kan man även behöva extra stöd av antivirala medel som Relenza och Tamiflu när folk runt omkring börjar bli sjuka. För övriga är vaccin onödigt.

Vad då onödigt?

Unga och friska personer som får influensa stärker sitt immunförsvar och får livslång immunitet mot den virustyp de drabbas av. Ofta kan det gå tio år innan de drabbas av en ny influensa. Ett vaccin ger bara skydd i nio månader.

Är det säkert vaccinet skyddar alls?

Det beror på vilken typ och hur mycket influensavirus du utsätts för.

Är det någon av de tre virustyper man räknat med i årets vaccin har du en skyddseffekt på cirka 70–80

procent. Visserligen blir skyddet sämre ju äldre du är, men blir du sjuk kan du åtminstone räkna med lindrigare symtom.

Är det däremot en virussort som skiljer sig från de stammar vaccinet består av har du inget skydd alls.

Finns det risker med influensavaccin?

Nej, det anses helt ofarligt.