”Det gjorde djävulskt ont”

Caroline Hougner

Kerstin Danielsson drabbades av magsjuka på semestern

Uteserveringar, grillat och sallader betyder sommar.

Och högsäsong för magsjuka.

Varje år blir en halv miljon svenskar förgiftade av mat de äter, enligt ny statistik. Kerstin Danielsson är en av dem. Hon blev magsjuk på golfresan i Portugal.

Kerstin Danielsson blev en av 50 000 semestersvenskar som drabbas av magsjuka varje år

– Allt såg fint och fräscht ut.

På väg till Medelhavet? Tänk på vad du äter. Två av tre magsjuka svenskar blir smittade utomlands och får tillbringa en del av semestern i sängen. I de flesta fall handlar det om en plågsam, men ofarlig, turist­diarré.

– Jag satt på planet hem när jag kände att det började, sen fick jag springa på toaletten i ett. Men värst var att det gjorde så djävulskt ont, berättar Kerstin Danielsson.

Brukar aldrig bli magsjuk

Hon hade varit med maken i Estoril en vecka. Spelat golf och ätit gott. Inget var annorlunda mot tidigare semestrar.

– Frukosten åt vi på hotellet, lunchen på golfbanan och middagen på olika restauranger. Allt såg ju fint och fräscht ut, så magsjuka hade jag verkligen inte räknat med. Jag har rest en hel del och brukar aldrig bli dålig, säger hon.

Nu blev hon riktigt dålig. Efter flera dagar med kraftiga smärtor åkte hon upp på Östra sjukhuset i Göteborg. Proverna visade att hon drabbats av campylobacter, vår allra vanligaste magsjukebakterie.

– Då visste jag inte ens att det fanns. Jag vet att jag inte åt någon kyckling, men det kan ju ha varit någon som använt samma skärbräda i köket eller inte tvättat händerna ordentligt, säger Kerstin Danielsson, som numera är lite mer försiktig.

Ät bara tillagad mat

Hon har en tumregel hon försöker hålla sig till: Ät aldrig något som inte är tillagat.

En väldigt bra tumregel, enligt epidemiolog Sofie Ivarsson på Smittskyddsinstitutet. Alla bakterier dör vid tillräcklig upphettning.

– God handhygien är också viktigt. Annars räcker vanligt sunt förnuft som att inte äta något som smakar eller luktar konstigt, menar hon.

Har man riktig otur riskerar man värre bakterier som salmonella, listeria eller svårbotad giardia. Sjukdomar som är betydligt vanligare utomlands. Den här typen av bakterier älskar det varma Medelhavsklimatet.

De finns naturligt i tarmfloran hos olika djur och sprids med avföringen över odlad mark och vattendrag. Det kan handla om fågelspill på kafébord, färska ägg eller vattnet uppe i fjällen, alperna och andra bergmassiv, som alltså inte är så friskt som vi tror. Vi bör inte heller låta barnen gulla med djur som dyker upp. Varken vilda eller tama.

– Utöver magsjuka finns en rad otrevliga sjukdomar de kan få: Springmask, toxyplasmos och Q-feber. Det är både onödigt och osmakligt, säger Sofie Ivarsson, och tillägger att vi är mer mottagliga för smitta när vi är ute och reser.

Får svagare immunförsvar

Miljöombyte, ökat supande och långa påfrestande resor stressar kroppen så att immunförsvaret försvagas.

Förra året registrerade Smittskyddsinstitutet drygt 12 000 fall av de anmälningspliktiga magsjukdomarna campylobacter, salmonella, giradia, yersinia, ehec, cryptosporidium och listeria. Men det är bara en bråkdel av det verkliga antalet, enligt nya siffror från Livsmedelsverket.

– Mörkertalet är otroligt stort. De allra flesta blir ju sjuka på resan och hinner bli bra innan de kommer hem. De kommer aldrig med i statistiken, påpekar Sofie Ivarsson.

Totalt ska det handla om en halv miljon matförgiftade varje år.