”Jag har början till en dödlig sjukdom”
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-01-14
Johanne Hildebrandt har rökt sedan hon var 14 år – nu kommer domen: Förstadie till lungsjukdomen kol
Krigskorrespondenten Johanne Hildebrandt fyllde 44 år och insåg att hennes kropp är ett slagfält.
I dag berättar hon om hur fienden rökning listigt har smugit sig på, förgiftat och skadat hennes kropp för livet.
Det är hög tid att gå till motangrepp.
Läs Johanne Hildebrandts artikelserie.
Den är på liv och död.
Handlar den om dig också?
Thoraxkirurgen Per Bergman lutar sig över den nyuppskurna bröstkorgen och nuddar vid den blekrosa lungan fylld med svarta fläckar, spår efter 60 års rökning.
– Där är den, säger han och pekar.
Tumören har ätit sig fast i det friska köttet, den har girigt slitit åt sig den omgivande vävnaden och slukat den. Rökarens dödligaste och lömskaste fiende ser exakt lika farlig ut som den är.
Per Bergman börjar skära bort lungcancern med en elektrisk kniv och medan lukten av bränt kött fyller operationssalen svär jag en helig ed på att aldrig tända en cigarett igen.
För nu, när jag står här på frontlinjen av rökningens konsekvenser och ser hur cancersvulsten förstört lungan kan faktum inte längre förträngas. Det här är på allvar, att röka handlar om att medvetet välja sjukdom och död.
Lungcancer är den dödligaste cancerform som finns och den är blixtsnabb, hälften av dem som drabbas är döda inom ett år. Lömsk är den också, sjukdomen har inga symtom vilket gör att den ofta upptäcks för sent.
– Bara 5–10 procent har överlevt efter fem år. Det är skrämmande siffror, jag skulle önska att fler visste hur dödlig den är, säger Per Bergman.
90 procent av dem som får lungcancer är rökare och numera är det fler kvinnor än män som drabbas.
En epidemi bland kvinnor
I dag dör fler kvinnor av lungcancer än av bröstcancer och det talas om en epidemi bland kvinnorna som ännu inte kulminerat eftersom det tar 15–20 år innan dagens unga tjejer börjar dö.
Men medan brösten kollas i mammografi är det inte tal om att röntga rökarnas lungor. Detta trots att sjukdomen inte har några symtom och allt hänger på att upptäcka sjukdomen i tid.
– Det finns en inställning bland sjukvårdspersonalen att om man upptäcker lungcancer är det kört och är det dessutom en rökare så får hon eller han skylla sig själv, säger Per Bergman.
Går att rädda
Men om sjukdomen upptäcks i tid finns det en möjlighet att rädda patienten, precis som Per Bergman försöker göra just nu på operationsbordet.
Mannen vars lunga jag stirrar på heter Csaba, en 77-årig tonsättare.
Han syns inte längre där han ligger på operationsbordet dold av papperslakan men innan han sövdes berättade han att han inte alls kände sig sjuk när sjukdomen upptäcktes. Han fick en hosta som inte ville ge med sig, skickades till lungröntgen och tumören hittades.
– Jag började röka när jag var sexton, efter ett par år började jag röka pipa och har fortsatt med det, berättade han.
Han försökte sluta flera gånger men det var svårt att jobba, svårt att fokusera och få inspiration. Med pipan i hand gick det så mycket bättre.
– Säga vad man vill om skadorna men det finns många positiva sidor med att röka, sa han.
Och jag förstår honom fullständigt.
Sedan jag fimpade har kroppen förvandlats till ett slagfält mellan nikotinet och min vilja. Nikotinet har skapat egna receptorer i nervändarna i min hjärna och eftersom de inte får sina dagliga doser gift straffar de mig med en grym abstinens.
Kroppen är rastlös och jag har så svårt att fokusera att det är omöjligt att arbeta eller att tänka klart. Jag är så aggressiv att jag vill slå ner okända på gatan, men mest av allt sitter jag och vältrar mig i självömkan över att livet förlorat sin mening.
Gäller att hålla ut
Den kemiska sammansättningen i min hjärna har förändrats, måbrahormet dopamin har sjunkit med upp till 20 procent, antidepressionshormonet serotonin ligger också på en bottennivå. Samtidigt skickar receptorerna ut falsk propaganda: Om du inte tänder en cigarett kommer du att dö.
Du måste röka nu!
Det gäller att hålla ut, hjärnan kommer att stabilisera sig när jag har svält nikotinreceptorerna till döds, men det kommer att dröja veckor tills de små djävlarna har strukit med.
– Försök att njuta av abstinensen, ju sämre du mår desto mer behöver din kropp sluta röka, säger Åsa Nilsonne, professor i psykiatri.
Men det är lättare sagt än gjort att vara positiv.
Vi talar trots allt om ett dödligt växtgift som stimulerar både hjärna och kropp. Dessutom har jag låga halter av MAO-enzymer i blodet vilket gör att nikotinet ger mig välbehövliga kickar för att hålla igång serotoninsystemet i hjärnan vilket gör det svårare att sluta.
Från cool – till kol
Det var med andra ord extremt korkat av mig att som fjortonåring tvinga mig att röka trots att jag höll på att kräkas i början.
Jag ville vara cool, i dag, 30 år senare, har jag förstadiet till lungsjukdomen kol (kronisk obstruktiv lungsjukdom). Vävnaden i lungorna håller på att förstöras och om jag fortsätter röka kommer syreupptagningsförmågan att minska så att jag till slut inte ens kommer att orka äta utan kommer hasa mig fram, flåsande och halvdöd, tills jag slutligen kvävs till döds.
Så coolt.
Per Bergman skär bort hälften av den canceranfrätta lungan och lägger den rosablodiga klumpen i en metallskål. Han petar på sen svarta tumören som klamrar sig fast vid lungan med sina spindelbensliknande trådar. Fienden är desarmerad och avskuren från sin värdkropp. Cancern kan inte skada Csaba mer.
Själv står jag fast vid mitt beslut att inte röka, trots min depression. Men det innebär också att jag också måste ta strid med nikotinets favoritallierade: Alkoholen.
Det händer när man har rökt sista cigaretten
Det finns hopp!
20 minuter Blodtryck och plus går ned till normal nivå. Temperaturen i händer och fötter ökar till det normala.
Åtta timmar Koldioxidhalten i blodet återgår till normal nivå. Syrehalten i blodet blir normal.
24 timmar Riskerna för hjärtinfarkt minskar.
48 timmar Nervtrådarna börjar sin återväxt och lukt- och smaksinnet ökar.
Två veckor till tre månader Blodcirkulationen förbättras, det blir lättare att promenera och lungkapaciteten blir bättre.
En till nio månader Hosta, risk för blodpropp, trötthet och andningssvårigheter avtar. Flimmerhåren kommer tillbaka i lungorna. De hjälper till att ta hand om slem, vilket rensar lungorna och minskar infektionsriskerna. Kroppens totala energi förbättras.
Ett år Överhängande risk för kärlkranssjukdomar är hälften av en rökares.
Fem år Dödligheten i lungcancer för de medelålders som rökt ett paket om dagen har minskat till hälften. Risken för hjärnblödning är lika liten som hos en icke-rökare efter 5–15 år efter rökslut. Risk för cancer i mun, hals och matstrupe är hälften av en rökares.
Tio år Lungcancerdödligheten lika med en icke-rökares. Celler som är förstadium till cancer återställs.
Källor: ”Kidnappad hjärna”, Tobaksfakta.org
