Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Elise, Lisa

DÖDSFIENDEN – MATEN

Uppdaterad 2018-08-30 | Publicerad 2009-01-26

Krigskorrespondenten Johanne Hildebrandt fyllde 44 år och insåg att hon står mitt ute på ett slagfält.
Fienderna rökning, stress, mat och alkohol har smugit sig på, förgiftat och skadat hennes kropp och intagit hennes hjärna.
Nu är det hög tid att gå till motangrepp.
I artikelserien "Kriget mot mig själv" har hon kommit fram till många svenskars bästa vän – och största fiende: Maten.

Morfar dog av en hjärtattack när han plockade hjortron. Han hittades djupt inne i skogen och ingen vet hur länge han låg där ensam innan han dog.

Han var helt åderförkalkad. Jag kunde knappt tro att det var sant, morfar var inte överviktig och rörde alltid på sig.

Men många har dött av hjärt- och kärlsjukdomar i min släkt, på båda sidorna.

I det genetiska lotteriet har jag förmodligen dragit en nitlott.

Perioder med mycket stress, hög konsumtion av mikromat och 30 års rökande har inte heller direkt förbättrat hälsoläget.

För det är just dåliga gener i kombination med övervikt, rökning, stillasittande, högt blodtryck, stress och/eller dålig mat som gör att ådrorna slaggar igen och sliter ut hjärtat. För dem som blir sjuka är oddsen att överleva dåliga, nästan två tredjedelar dör.

Lyckligtvis promenerar jag varje dag och gillar att äta grönsaker och makrill, små dagliga vanor som företagssköterskan hävdar är skälet till mina relativt bra blodvärden. Dessutom har jag inga anlag till övervikt.

De senaste tjugo åren har en fetmaepidemi exploderat i Sverige.

Var tredje svensk är överviktig, en halv miljon lider av fetma.

Orsaken till detta skylls på gener, livsstil, miljöfaktorer och arv. Charlotte Erlanson-Albertsson professor i medicinsk och fysio-logisk kemi hävdar att orsaken beror på den koncentrerade, fiberlösa mat som produceras.

– Fett och socker är som en drog för kroppen, fullt jämförbart med alkohol eller nikotin, säger hon.

Fett är ångestdämpande och utlöser en kaskad av mättnadshormoner så att man blir slö och belåten, som ett nyammat barn.

Socker ger hjärnan en kick

Socker är en lömskare fiende, förklädd till en allierad. Det frigör morfinliknande ämnen i hjärnan som både skänker eufori och smärtlindring, en del människor är så känsliga för socker att de kan få mer ångestlindring av godis än av valium. Socker slår också ut mättnadskänslorna så det är lätt att vräka i sig för mycket.

Några tänder alltså en cigarett när de är ledsna eller stressade, en del dricker ett par glas vin medan andra självmedicinerar med att tröstäta en påse godis. För hjärnan är kicken densamma. Tas en drog bort vill hjärnan ha något annat för att uppnå balans bland måbra-hormonerna. Summan av lasterna är, som bekant konstant, som alla slutat röka upptäckt när de går upp i vikt av allt tröstätande. Det är lätt att trilla dit, några blir beroende på riktigt.

Men medan det finns behandlingshem för alkoholister och program för rökavvänjning verkar både landsting och forskare ointresserade av matmissbrukarna.

– De behöver hjälp, precis som alkoholister. Det är jättesvårt för en fett- och sockerberoende att sluta själv. Men det finns inget intresse för att forska om detta, behandlingen är på samma nivå som alkoholistvården på 50-talet, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.

– Sjukvården måste ta sitt ansvar och hjälpa till utan att skuldbelägga. I dag säger läkarna att det bara är att äta mindre och röra sig mer, tror de inte att vi bara hade gjort det om det vore så enkelt? säger Stefan Wallerek, press-talesman för överviktigas riksförbund.

Han berättar att som överviktig anses han vara mindre värd, en lat och smutsig typ som bara har sig själv att skylla. Men i stället handlar det alltså om att få belöningssystemet i hjärnan att pumpa ut dopamin för att orka ta sig genom dagen.

Och till skillnad från en rökare så går det inte bara att sluta med mat.

– Att äta är något du måste göra varje dag. Tänk om du var alkoholist men ändå var tvungen att bara dricka två öl om dagen. Då är det lätt att det bär iväg, säger Stefan Wallerek.

Orsakar även depressioner

Övervikt ger förutom hjärt- och kärlsjuk-domar ofta depressioner. Att försöka att gå ner i vikt men inte lyckas och därtill anses vara mindre värd än alla andra är självklart knäckande, och ett skäl till själmedicinering.

– Stress och oregelbundenhet är också ut-lösande faktorer, säger professor Charlotte Erlanson-Albertsson.

Jo tack, stress kickade igång mina ätstörningar i slutet av tonåren då jag flyttade till Stockholm och skulle klara mig själv. Skiftarbete, ensam i storstaden och låg självkänsla gjorde att jag slutade äta och till slut vägde 55 kilo. Först när jag blivit lite äldre och tryggare stabiliserades mitt förhållande till mat.

Snabbmatslangarna vinnare

Nu när jag vet att mitt MAO-värde i hjärnan är lågt (ett enzym som avslöjar din läggning, lågt om du behöver mycket stimulans, högt om du behöver lite) har jag fått reda på att min hjärnas kemiska sammansättning gjorde mig sårbar för ätstörningar.

– Det är exakt på denna nivå forskningen borde föras, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.

Men forskas görs det alltså inte, maten kan obekymrat fortsätta erövra kroppar och hjärnor understödd av en vapenindustri bestående av läsktillverkade, godisförsäljare och snabbmatslangare. Diverse bantningsprofeter säljer böcker om hur just deras metod är den bästa.

Men oavsett om det handlar om mat eller andra droger så är det signalsubstanserna i hjärnan som styr.

Det är både skrämmande och hoppingivande.