Därför klär barn ut sig till påskkärringar

helskärm

Från stenkastande ungdomar i mask till gulliga barn med ansiktsmålning.
Traditionen att klä ut sig till påskkärringar under påsken har förändrats genom åren.

Kopplingen mellan påsk och häxor har gamla anor med rötterna i den bibliska berättelsen om Jesus sista dagar.

I samband med att Jesus dömdes att korsfästas släpptes enligt folkliga föreställningar alla onda makter fria. Skärtorsdagen blev därför häxornas natt, då de på smorda kvastar flög till Blåkulla för att träffa Djävulen.

Häxor brändes till döds

Och det var inte tal om oskyldig vidskepelse – skräcken var så påtaglig att mer än tvåhundra kvinnor brändes till döds i samband med 1600-talets häxprocesser.

1779 försvann bestämmelserna om dödsstraff för trolldom i den svenska lagen. Men kombinationen häxor och påsk lever vidare än i dag.

Traditionen att imitera sägnernas häxor uppstod i Västsverige på 1800-talet och spred sig sedan över landet. Från början handlade de om ungdomar som klädde ut sig till oigenkännlighet, med täckande masker och kvast. Målet var att skrämmas och hitta på hyss, genom att kasta ner sten i skorstenen eller lägga en glasskiva ovanpå.

Olika dagar

Med tiden har påskkärringar blivit en betydlig mer harmlös barntradition som ofta sker i förskolans regi. Den skiljer sig åt mellan regionerna – i östra Sverige är det vanligare att få påhälsning av påskkärringar på skärtorsdagen. I västra Sverige är det istället påskafton som småhäxorna brukar ge sig ut.

Vanligast är att påskärringarna samlar in godis och pengar. Men det finns också platser i Västsverige där de istället delar ut godis i fyllda påskbrev.

Källor: Nordiska museet, Fredrik Skott/Institutet för språk och folkminnen.