Från ödehus till drömkåk

Så renoverade familjen ödehuset till ett drömboende

helskärm

Frida och Pontus köpte ett fallfärdigt ödehus utanför Södertälje. Med kärlek och hårt arbete har de räddat en bit kulturhistoria och skapat en sekelskiftesdröm att bo i.

Pontus har dottern Wera i handen när han visar vägen uppför trätrappan i tvåvåningshuset. Han berättar hur det såg ut i huset när de köpte det. – Här var det hål i väggen rakt ut. Överallt luktade det unket, det regnade in och det stod grejer överallt. Man förstod att här har ingen bott på länge. De tidigare ägarna hade försökt att stoppa förfallet och tejpat för hål i taket och ställt ut hinkar som det droppade i. Då hade huset varit obebott i 25 år.

Det är svårt att förstå vad Pontus pratar om. I dag möts man av blommiga sekelskiftestapeter och trägolv som doftar såpa. Men det har tagit flera år att skapa det här drömboendet.

DET VAR FEM ÅR SEDAN Frida och Pontus såg huset första gången. De var på visning för ett annat objekt i området och körde förbi det övergivna trähuset med spröjsade fönster och glasveranda. För Frida var det kärlek vid första ögonkastet. Hon kollade med lantmäteriet vem som ägde fastigheten, ringde upp och frågade om de ville sälja. Det blev inte napp den gången men Frida höll hoppet uppe, och fortsatte att hålla kontakten. Först flera år senare blev huset till slut deras.

– Jag skrev ett brev för hand och förklarade vilka vi var, att jag hade min bakgrund här och att vi hade för avsikt att bevara och renovera. Då ringde de upp och sa att de ville sälja, säger Pontus.

Frida och Pontus slog till direkt, huset såldes innan visning och sedan var det bara att kavla upp ärmarna.

Paret hade renoverat lägenheter själva tidigare men här har de anlitat hantverkare till de stora jobben. Och trots att huset från utsidan er nästan likadant ut som när de köpte är nästan allting utbytt. Det är nytt plåttak, ny fasad och alla fönster har renoverats av proffs. De har gjort en utbyggnad för att få till en ordentlig hall och badrum, och dragit in vatten och avlopp.

– Vi har gjort mycket skitgöra själva. Allt man kan göra själv sparar man ju pengar på. Vi fick turas om att vara med Wera, Pontus stod på dagtid och grävde ut fem kubikmeter sand ur grunden och jag var här på kvällarna och målade hela fasaden, berättar Frida.

HUSET ÄR BYGGT 1912 men när de köpte hade det en inredning från 1950- och 60-talet i så dåligt skick att inget kunde behållas. Mycket av jobbet interiört handlade om att riva ut lager av plastmattor och tapeter för att ta fram ursprunget och få till en känsla av förra sekelskiftet.

– Vi har försökt att använda gamla material så långt det är rimligt och vi vill att det ska vara miljömässigt. Vi har till exempel isolerat med träfiber och målat väggarna inomhus med linoljefärg. Eftersom den har naturliga pigment gör den också att färgerna i de olika rummen passar bra ihop, säger Frida. I renoveringen har paret velat behålla så mycket som möjligt av originalet och där det har behövts nytt har de så långt det varit möjligt köpt återbrukade prylar för att få rätt tidsmässiga stil. För Frida och Pontus har det handlat om att återskapa byggnadshistorian och stil - riktningen som kallas jugend, men ändå få in moderna bekvämligheter. Till exempel har de vattenburen golvvärme under de nylagda trä - golven i nedervåningen men inga radiatorer.

– Golvvärme är inte så mycket jugend men å andra sidan hade man inte radiatorer i det här huset när det byggdes, så då blir det rätt stil utseendemässigt, säger Frida.

EFTER TVÅ ÅRS JOBB med att projektleda hantverkare och eget arbete varenda helg kunde familjen äntligen flytta in och bara någon vecka senare föddes Sixten. När Pontus visar runt har de bott i drömhuset i tre månader, det åter - står lite slutfix inomhus och till sommaren ska familjen ta hand om trädgården med hundra åriga fruktträd, grusgångar och gräsmattor. Nu när det största jobbet är över tycker Frida och Pontus att det har varit mödan värt. De har fått ett hus som är precis som de vill i området de önskade sig, och de har räddat en bit kultur - historia.

– Det är absurt att vi har bostadsbrist och så står så många hus runt om i landet tomma. Många markägare som har ödehus ser nog inte potentialen, det borde finnas bättre möjlighet att matcha köpare med säljare, avslutar Frida.

Parets tips för den som vill rädda ett ödehus

• Gå varligt fram med tidigare ägare om du ser nåt du vill köpa.
• Fundera på om du har tid att lägga ner på ett ödehusprojekt innan du köper.
• Gör research innan du köper så att du vet vad som behöver göras och vad det kostar.
• Gör så mycket som möjligt själv – du blir extra stolt och det blir billigare.
• Försök återställa till ursprung och bevara för flera generationer framåt.
• Välj naturliga material.

Så här har de gjort för att skapa en känsla av 1912

• Tapeter med historiska förlagor (Boråstapeter Anno och Morris).
• Bröstpanel i pärlspont.
• Snickerier målade med linoljefärg.
• Trägolv och parkett behandlade med såpa och linolja.
• Gamla fönster har behållits och renoverats.
• Gamla möbler och inrednings - detaljer fyndade på nätet, loppis eller antikhandel.
• Nytillverkade detaljer i gammal stil.

”Smart att återbruka hus i stället för att bygga nytt”

Robert Danielsson är kulturhistoriker och en av initiativtagarna till det som kallas ödehusrörelsen. Han ser ett starkt ökande intresse för ödehus – både från privatpersoner som vill bo i dem och från kommuner med bostadsbrist.

• Vad är ödehusrörelsen?

Det är en slags motreaktion mot den urbana trenden. Det handlar om att hitta hus som står tomma på svenska landsbygden och se till att de får nya ägare eller hyresgäster som tar hand om dem. Ödehusrörelsen är en del i klimatomställningen, ur ett hållbarhetsperspektiv är det smart att återbruka hus i stället för att bygga nytt.

• Var kan man följa den här rörelsen?

I facebookgruppen Jag räddade ett ödehus som jag startade år 2016 har vi nu 17 000 medlemmar och vi ökar hela tiden. Gruppen är till för att man ska kunna byta erfarenheter och få inspiration. Jag tycker att det här är det goda exemplets makt, husen får en slags askungeförändring från nåt ratat till nåt eftertraktat.

• Finns det lokala ödehusprojekt runt om i landet?

Det finns ett trettiotal kommuner runt om i landet som inventerar sina ödehus och funderar på hur de ska användas. Ett lyckat exempel är projektet Lev din dröm Falkenberg som redan har förmedlat ett 40-tal ödehus.

• Hur gör man om man vill ta hand om ett eget ödehus?

De här husen säljs inte genom normala mäklare. Det bästa är att antingen söka på sociala medier eller besöka sitt eget favoritområde och leta efter hus som står tomma. Sen gäller det att hitta ägaren, fråga en granne eller ta kontakt med lantmäteriet. Var försiktig när du frågar om de kan tänka sig att sälja, det kan vara känsligt.