Så klarar kungen krisen
Kungahuset drar ner på kostnaderna när ekonomin dippar
Uppdaterad 2022-12-05 | Publicerad 2022-12-04
Det kostar hundratusentals kronor att värma upp de kungliga slotten.
När den ekonomiska krisen slog till ökade kostnaderna, precis som för många företag.
Solceller och besparingar är bara ett par av alla åtgärder som genomförs för att hålla nere kostnaderna.
Höstsolen sköljer över de blanksvarta solpanelerna. De ligger tätt mot varandra på södersidan av Kungliga slottets tak. På slottets vind löper lårtjocka buntar med elkablar på stegar över det gamla tegelgolvet.
Solcellerna täcker runt en tiondel av Kungliga slottets elförsörjning per år. Panelerna är ett av många sätt att dra ner på kostnaderna.
– De tog bara några dagar att montera och de är lätta att plocka bort om det skulle behövas. Det handlar trots allt om en byggnad som är en del av vårt kulturarv, berättar Erik Kampmann.
Han är slottsfogde på Kungliga slottet och fakta om solpanelerna och dess funktion forsar som en kontrollerad ström genom honom. Energifrågor är något som både han och hans kollega Staffan Larsson är djupt engagerade i.
– Jag har en chef som är otroligt intresserad av de här frågorna. Både kungen och kronprinsessan är engagerade, säger Staffan Larsson som är kungens ståthållare.
Det är med andra ord han som är ansvarig för det mesta som sker under – och över – slottstaket.
Kylan kan skada slottet
Stockholm sträcker ut sig under våra fötter. De flesta av de människor som rör sig nere på gatorna försöker hitta lösningar för att minska sina kostnader just nu, även kungen och hans anställda.
Kungliga slottet är 58 000 kvadratmeter stort fördelat på 1 300 rum, 660 av dem med fönster. Byggnaden är över 300 år gammal och ägs av oss alla. Kungen har rätt att disponera det och Ståthållarämbetet och Statens fastighetsverk ser till att slottet tas om hand på rätt sätt.
Slottet ska bevaras i evinnerlig tid och därför är frågan om uppvärmning och el aningen komplicerad. Ett för kallt och fuktigt slott kan skada ovärderliga föremål, ett för varmt slott likaså.
– Vi märker att där vi inte har värme över huvud taget finns risk för mögel och fuktskador. Och vi får fuktalstrande problem om vi värmer upp vissa delar av fastigheten men inte andra, konstaterar Staffan Larsson.
Kungen fick solpanelerna i gåva
Att prata om uppvärmning och hållbarhet är inget nytt för de anställda vid hovet. Kungen har belyst frågan i många år.
Från början värmdes slottet upp med hjälp av öppna spisar och kakelugnar, man eldade med ved som hämtades från hela Stockholms närområde. År 1909 fick man vattenburen värme och 1950 skaffade man oljepannor. Sedan 1996 har slottets rum värmts upp med centralvärme.
För tolv år sedan monterade man solpaneler på prov tillsammans med Statens Fastighetsverk (SFV), som är ansvarig för förvaltningen av huvuddelen av de kungliga slotten.
Försöket lyckades och 2018 monterades en större solcellsanläggning som kungen fick i gåva av SFV när han fyllde 70 år. Tusen kvadratmeter panel kostade 1,6 miljoner kronor. Efter tio till femton år beräknar man ha tjänat in summan.
Nu planerar man för ytterligare en anläggning på 1 600 kvadratmeter. Prislappen ligger på mellan 2,4 och 2,6 miljoner kronor. Pengarna kommer från regeringen i ett direkt riktat statligt anslag för just solceller.
– Då kan vi nå upp till mer än 20 procent utslaget på ett år, och på sommaren kan vi nå upp till 45 procent av slottets energi, säger Erik Kampmann.
Mörkret gör folk otrygga
Ingen nere på marken kan se de svarta panelerna. Det var ett argument för att få godkänt att montera solceller. Slottet har ett så kallat pulpettak som lutar inåt mot borggården.
Att se över värmen är det som kan generera flest sparade kronor för hovet. Men det är en svår balansgång att dra ner på värmen. Förutom att skydda vårt kulturarv så är även slottet arbetsplats för omkring 200 anställda. Det är en arbetsmiljöfråga hur kallt eller varmt det får vara.
I receptionen där man tar emot gäster är det väldigt lite folk på lördagar och söndagar. Där har man bestämt att man stänger ner ventilationen på helgerna för att spara pengar.
Ståthållarämbetet är även ansvariga för belysningen på södra och norra Djurgården och man för en diskussion om att eventuellt släcka varannan gatlykta.
– Men vi vet även att det är många som upplever en sådan situation som otrygg. Det är ganska mörkt på Djurgården och folk kommer att felanmäla och tycka att det ser konstigt ut att vissa lampor är släckta.
Kungen är jätteintresserad
Där har man ännu inte fattat något beslut i frågan. Men ingen släcker ner utan att kungen sagt ja, konstaterar ståthållaren.
– Att släcka en glödlampa kanske ser effektivt ut men det är faktiskt de övergripande ventilationssystemen och hur mycket värme man skjuter ut i systemet som kan spela en större roll, säger Staffan Larsson.
I Hagaparken har lösningen varit att SFV satt in solcellsbelysning, av 300 ljuskällor i parken drivs hälften av solceller.
Drivkraften att gå till ett mer hållbart sätt att förvalta och ta hand om slott och parker kommer från två håll enligt Staffan Larsson. Dels från de anställda som kommer med idéer och lösningar, dels driver kungen och kronprinsessan på.
– Vi måste vara professionella i hur vi använder resurser, det är jätteviktigt. Men det ju naturligtvis så att både kungen och kronprinsessan är otroligt intresserade. Det är ett personligt engagemang som ger det här ännu mer stöd, säger Staffan Larsson.
Var tvungen att lägga sig på golvet
Vi promenerar förbi en lång rad med arbetsrum där man hör knatter på datorer och lågmälda samtal. Här på markplan sitter de flesta av slottets tjänstemän.
Staffan Larssons kontor är en mix av gammal flydd tid och samtid. Stenväggarna är enormt tjocka, men med moderna tvåglasfönster. Det hörs dämpade röster utifrån borggården.
De bastanta väggarna är problematiska vid extremtemperaturer.
– 2018 var det väldigt varmt, det var fruktansvärt. Det var första och enda gången som jag lagt mig på golvet på min arbetsplats. Jag tänkte att jag måste lägga mig annars tuppar jag av.
Staffan Larsson skrattar och skakar på huvudet.
– Ni vet när man försöker vädra och det bara är så jäkla varmt… jag låg nog tjugo minuter på det här golvet. Bara för att överleva.
Han berättar att det hände att personal som jobbade i de stora våningarna på slottet svimmade.
Måste jobba i ytterkläder
– Det är det som är så komplicerat med en sådan här gammal byggnad. På samma sätt är det tufft för de som jobbar i västra valvet med att ta emot turister när det är 25 minusgrader. De jobbar i ytterkläder. Men vi gör det bästa vi kan med de lösningar vi har. Fokus ligger på att hålla nere kostnader och ta hand om kulturarvet på bästa sätt, säger Staffan Larsson.
Det drar kallt vid entrén eftersom de två meter höga portarna i glasloggian står öppna. Snart kan de komma att stängas permanent, man vill ha en port som endast öppnas när den behövs och är stängd för att spara värme.
2023 får kungen 18,7 extra miljoner i statligt anslag. Den föreslagna summan för den kungliga hov- och slottsstaten ligger på 167,9 miljoner kronor.
Men pengarna går inte till ökade elkostnader och uppvärmning.
Informationschef Margaretha Thorgren tydliggör att pengarna är vikta till säkerhetshöjande åtgärder samt kungens tronjubileum nästa år.
Fler kungliga bilder och nyheter hittar du på Instagramkontot Kungligt med Jenny