Bidrag mot ojämlikhet
I dag råder det en sned social rekrytering på högskolorna. Vilken bakgrund dina föräldrar har spelar roll. Barn till akademiker väljer i större utsträckning att studera på högskola än barn till föräldrar som saknar examen. Visst, i teorin kan vem som helst som har gymnasiekompetens, börja plugga på universitet. Men verkligheten är en helt annan. För att bryta den negativa spiralen krävs det särskilda satsningar som jämnar ut ojämlikheten.
Tredubblat studiebidrag
I går presenterade regeringen ett så kallat ”studiestartstöd”. Förslaget går ut på att den som har varit långtidsarbetslös och har låg utbildning ska få ett tredubblat studiebidrag första studieåret. Det är ingen dålig idé. Den som är arbetslös är nog inte så benägen att ta lån och skuldsätta sig. Bidraget gör att trösklarna sänks och bidrar förhoppningsvis till att fler tar steget att studera. I förlängningen gynnar det hela samhället att människor skolar sig.
Men synen på hur tillgänglig utbildning ska vara skiljer sig mellan höger- och vänsterpolitiker.
25:4-regeln
I slutet av 1970-talet infördes den så kallade 25:4–regeln. Den innebar att den som fyllt 25 år och hade minst fyra års dokumenterad arbetslivsfarenhet fick grundläggande behörighet för att söka till högskolan. Det här gjorde att andelen som kom från arbetarhem ökade på lärosätena.
Regeringen Reinfeldt var dock snabba med att skrota upplägget år 2008.
Att den rödgröna regeringen nu vill införa “studiestartstödet” visar än en gång var fronten går i svensk politik.