Inte ens inför döden är vi lika
Medellivslängden blottar klassamhället
Under pandemin har folkhälsan av naturliga skäl varit i fokus. Men under ytan pågår det en annan folkhälsokris, skapad av klassamhället. Det handlar om den genomsnittliga livslängden vi kan förvänta oss att leva.
SCBs statistik om förväntade livslängdens, eller medellivslängdens, förändringar kom i början av sommaren. För det mesta är det goda nyheter. Den genomsnittliga svensken kan idag förvänta sig leva längre än de hade gjort för några år sedan.
Växande klyfta
Skillnaderna mellan grupperna ökar också. Infödda svenskar som saknar gymnasieutbildning förväntas idag leva sex år kortare än de högutbildade. För lågutbildade kvinnor sjunker alltjämt den förväntade livslängden. Det är en brutal statistik.
Rekommendationerna om hur man får ett långt, hälsosamt liv är många.
Du ska äta rätt mat, röra på dig, undvika lång pendling, nattarbete och rökning. Inom yrken där högutbildade verkar arbetar man hårt för att möjliggöra just det livet. Det finns både friskvårdstimmar och -bidrag, flextid och distansarbete. Arbete i skift är okänt för många högutbildade. De har också ofta lättare att köpa en bostad nära arbetsplatsen eller en bekväm bil för den korta pendlingen.
Folkhälsoperspektivet har försvunnit
Samtidigt skräddarsyr borgerliga politiker vårdsystemet i allt högre grad efter de friskaste människorna i vårt samhälle. Vi vet sedan tidigare att privata vårdcentraler gärna etablerar sig i tätbebyggda, rikare områden och att det har en effekt på hur snabbt man kan förvänta sig få vård. Högutbildade har sedan åtminstone studenttiden fostrats in i ett omfattande hälsotänk. Det är få studenter som inte möter någon form av social press att börja träna.
Hälsoproblemen har samtidigt individualiserats. Det spelar ingen roll hur mycket miljardindustrin reklambranschen manipulerar oss att fastna i livsstilar som är dåliga för oss. Du borde haft mer viljestyrka.
Det spelar ingen roll vilka livsomständigheter du växte upp i. Dina föräldrar borde ha slutat röka när du föddes.
Det spelar ingen roll att din kropp slits sönder under hårda dagar i samhällsnödvändiga arbeten. Du borde valt att utbilda dig.
Moraliserandet över lågutbildades livsförutsättningar känner inga gränser.
Ett arbete för frihet
"Gör andra val - få andra resultat" sa en gång Ebba Busch om kvinnliga fattigpensionärers ekonomiska situation. Det är något stora delar av det politiska landskapet i den politiska högern instämmer i när det kommer till medellivslängden.
Statistiken om medellivslängd visar att folkhälsopolitiken inte handlar om gammalmodig moralism eller överförmynderi. Det handlar om ett arbete för att sluta den brutalaste klyftan i vårt samhälle: hur många dagar vi har på oss att leva, krama våra barn och uppleva vår tid på jorden. Det är ett arbete som går bakåt för åtminstone en grupp i vårt samhälle.