Välfärd får inte bli nästa krisbransch
Corona drabbar kommunerna dubbelt
Det största ekonomiska raset på minst 40 år. Så kommenterade SCB sina siffror för utvecklingen i Sverige under det andra kvartalet när de presenterades i går.
Minus 8,6 procent. Ingen har riktigt varit med om något liknande. Ändå reagerade aktiehandlare och ekonomiska experter med upphöjt lugn. Fallet är trots allt större i många andra länder.
Alla kan dock inte känna samma lugn. Välfärden är ett av de områden som riskerar att få det riktigt tufft de närmaste åren. När Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, i våras försökte beskriva förutsättningarna för landets kommuner konstaterade man att det såg besvärligt ut innan pandemin. Coronaviruset har gjort allt värre.
Då räknade SKR ändå med att allt skulle börja återgå till det normala redan från slutet av sommaren. Det tror ingen idag.
Har delat ut miljarder
Staten har i år delat ut 21 miljarder kronor i direkt krisstöd till kommunerna. En hissnande summa. Fortsatta miljardtillskott är dessutom utlovade för både 2021 och 2022.
Ändå finns risken att kommuner och, kanske i ännu större grad, regioner tvingas välja mellan skattehöjningar eller nedskärningar under de kommande åren. Enligt SKR fattas åtminstone 8 miljarder om året.
Krisen tär nämligen på kommuners och regioners resurser från två håll.
Dels gör den att behoven ökar. Arbetslöshet, social oro och krisande privata ekonomier betyder mer arbete för alla som arbetar i välfärden. Det finns också stora skulder att betala efter pandemin, inte minst inom vården.
Coronaviruset har dessutom visat hur stora behoven i till exempel äldreomsorgen verkligen är.
Inkomsterna faller
Samtidigt faller kommunernas inkomster. Enligt SKR kommer Sveriges totala lönesumma i år att vara lägre än förra året. Det har inte hänt sedan 1990-talskrisen. Ändå kan det bli värre, om smittspridningen till exempel tar fart igen.
För kommunerna blir det lägre skatteintäkter, och mindre pengar till välfärd.
Regeringen, Magdalena Andersson och januaripartierna har egentligen bara en sak att göra. Till skillnad från kommunalpolitikerna kan de nämligen låna pengar för att hålla igång ekonomin.
Ge kommunerna ett snabbt besked om att det kommer pengar till välfärden också under nästa år. Staten borde dessutom ge större stöd till nödvändiga kommunala investeringar de närmaste åren.
Större bidrag till kommunerna måste vara en hörnsten i den politik mot arbetslösheten som Magdalena Andersson talade om i går. Men framför allt är det nödvändigt för att värna välfärden.
Hur tycker du att kommunerna och välfärden ska räddas? Chatta med Ingvar Persson. Chatten startar klockan 9.00 och pågår i ungefär en halvtimme. Du kan dock ställa din fråga redan nu.
Denna chatt är stängd.
Då har det gått en halvtimme. Det går verkligen fort när med alla intressanta frågor. Jag vill än en gång tackar alla som medverkat och beklagar att jag inte kunnat publicera ännu fler inlägg.
Då stänger vi chatten för i dag.
Hej Lars.
Jag tycker verkligen att industrin är viktig, men om jag skulle peka ut vilka som "sitter på industriarbetarnas rygg" skulle jag kanske inte i första hand nöja mig med att titta i kommunhuset. Vad säger vi till exempel om hela den verksamhet där människor blir rika av att byta pengar med varandra. Vad ska vi tycka om subventioner av privat service för dem som redan har det ganska bra?
Ingen försvarar onödig byråkrati, men det är lite för lätt att måla upp den som Sveriges stora problem.
Håller med ”Missnöjd”. Det var kanske Inte dom kategorier du tog inom offentliganställda hen menade. Det gäller kommunala tjänstemän som formligen exploderat i antal på senare år, kommunikatörer, näringslivs”coacher” cityutvecklare osv. Man måste alltId komma ihåg att industrin är motorn. Idag en industriarbetare nästan fem offentliganställda på ryggen mot 0,6 när jag började på 60talet
Lars Carlsson6 aug 2020Hej Hans.
Det är mycket man tycker att Liberalerna borde förstå.
Vi behöver kunna se några ljuspunkter redan nu. Att L vill genomföra ännu med skattesänkningar i dessa tider förstår jag inte. Vården behöver mer personal med rätt utbildning och personalen måste få bättre lön, samtidigt som vården inte ska behöva spara in på just vård. Satsningar på vidareutbildning för de som viger sitt liv till vården kostar. Vi måste alla vara med och förbättra vården. Att Stefan Löfven och Jimmie Åkesson får sänkt skatt hjälper inte vården, och det borde L förstå.
Hans Dahlström Åsander6 aug 2020