På söndag vill jag se Juholt som feminist
Gustavsberg mot Västertorp. Snaggad nacke mot buskig mustasch. I helgen smäller det i höstens första inrikespolitiska tungviktsmatch. Fredrik Reinfeldt och Håkan Juholt ska hålla sommartal i varsin Stockholmsförort.
De kommer prata om Krisen. Särskilt mycket kommer Reinfeldt att göra det. Det är ett bekvämt och statsmannamässigt sätt för moderatledaren att ducka det faktum att han saknar både idéer och majoritet i riksdagen.
Frågan är vad Håkan Juholt ska kontra med. Barn, kultur och det goda samhället, har det sagts.
Här är ett alternativ: gör talet till ett brandtal för ökad jämställdhet, en feministisk programförklaring.
Det behövs nu, mer än på länge.
Europas kris rasar vidare. I går föll börserna som en sten. Spanien, Italien, Grekland, Irland och Portugal genomför massiva nedskärningar för att få bukt med de underskott som uppstått till följd av havererade banksystem och ökad arbetslöshet.
”Stora nedskärningar i de offentliga utgifterna” betyder
i stor utsträckning kvinnor i vård och omsorg som får sparken. Sänkta pensioner, ännu högre arbetslöshet.
Fredrik Reinfeldts svar: De får skylla sig själva. Europa behöver ett stålbad.
Om detta skulle Håkan Juholt kunna tala.
Han skulle också kunna tala om utvecklingen i Sverige. Om alla de kvinnor som vill jobba mer men inte får, på grund av dåliga kommunala arbetsgivare. Om de kvinnor som slits ut och får gå i pension i förtid till följd av usla arbetsförhållanden. Om att en stor del av förklaringen till att allt fler barn lever i fattigdom i Sverige är att ensamstående mammor får en allt uslare situation. Om att regeringens politik har gjort att skillnaderna i inkomst mellan män och kvinnor ökat, eftersom männen tjänar mest på sänkta skatter och kvinnorna drabbas hårdast av ned skärningar i sjukförsäkring
och a-kassa.
Fredrik Reinfeldt vill att alla ska jobba mer. ”Vi kanske får ställa in oss på att vi har två långa karriärer mitt i livet för att sedan vid 70 års ålder bli företagare”, sade han
i Almedalen. Själv vill han jobba tills han är 80. Samma sommar kommer rapporter om att allt fler vårdanställda tvingas gå ner till deltid, för att arbetsförhållandena blir allt tuffare.
En del av dem hade säkert också velat jobba till 80. Om de bara orkat.
Liksom Europas kvinnor och unga. Om de bara fick ett jobb.
I helgen är det Reinfeldt mot Juholt. I höst Borg mot Waidelich. Gubbe mot gubbe, tupp mot tupp. Risken är stor att deras tal om kvinnor och jämställdhet blir trötta ramsor, måstevändningar.
Det finns en annan väg för Håkan Juholt. Nämligen att göra jämställdheten till ett centrum i politiken, en definierande fråga.
För satsningar på jämställdhet inte är någon lyx. Det är smart tillväxtpolitik. Och framför allt bra rättvisepolitik.