Riksdagen blundade för sjukförsäkringens haveri
Vi borde prata om sjuka som inte får sin ersättning
De senaste åren har Aftonbladets ledarsida gång på gång skrivit om Försäkringskassan. Under de senaste veckorna har vi berättat om Sture som lider av sjukdomen ME och som kämpar mot ständig trötthet. Vi har skrivit om Charlotte som drabbats av en förstörd rygg, flera hjärtstopp och som dessutom lider av cancer och om Peter som riskerar att få lägga ner sitt företag, för att bara ta några exempel.
Texterna har haft en sak gemensam. Enskilda människor som hamnat i kläm när Försäkringskassans handläggare har nekat dem sjukpenning eller sjukersättning trots att de enligt sunt förnuft och åtskilliga läkarintyg framstår som sjuka. Vi har berättat om jurister som beskriver hur domstolarna avslår överklaganden på löpande band och om fackliga ledare som är förbannade över hur deras medlemmar misshandlas.
Vi har kallat det ett systemfel, hos Försäkringskassan och i sjukförsäkringssystemet.
Försäkringskassan har dominerat
De senaste dagarna har Försäkringskassan dominerat den svenska politiska debatten. Men det är varken Sture, Charlotte eller Peter som fångat politiker eller ledarskribenters intresse. I stället har vi fått en politisk cirkus som handlar om en till synes kärnfrisk före detta generaldirektör och en lika frisk men mycket utskälld socialförsäkringsminister.
Vi kan säkert diskutera om det är Ann-Marie Begler eller Annika Strandhäll vi borde tycka synd om efter oppositionens fiasko i tisdagens misstroendeomröstning. Men det är faktiskt inte huvudsaken. Huvudsaken är Sture, Charlotte, Peter och alla andra som drabbats av sjukförsäkringens haveri.
Riksdagen har större ansvar
Efter valet i höstas har den svenska riksdagen fått en ny ställning i politiken. Med en regering som bygger sitt mandat på så bräcklig grund som regeringen Löfven har både partierna och de enskilda riksdagsledamöterna fått mer makt, och mer ansvar. Det måste förvaltas.
Oppositionen bär ett stort ansvar för att människor inte längre litar på Försäkringskassan eller sjukförsäkringen. Det gör regeringen och Annika Strandhäll också. Hon borde ha tagit signalerna från fackförbund, medier och vanliga människor på större allvar och agerat tidigare. Kanske borde hon till och med ha bytt ut Ann-Marie Begler för länge sedan.
Om riksdagens kritik hade handlat om det skulle vi ha kunnat känna respekt. Som det är nu har de senaste dagarna bara förstärkt bilden av beslutsfattare som varken bryr sig eller begriper.