Pressa inte Afrika att sälja sitt vatten
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-07-27
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Jag älskar vanligt vatten. Att öppna kranen, låta det rinna en kort stund och sedan känna den friska kylan rinna ned i strupen.
Kärleken växte efter några år i Bryssel där vi släpade buteljerat vatten från stormarknaden. Tjugo liter i veckan eftersom kranvattnet inte var något vidare.
Jag minns inte hur dricksvattnet smakar i Geneve. Det är många år sedan jag tryckte längs väggen i FN-byggnaden på långdragna miljömöten.
Handelsförhandlarna på dagens WTO-möte borde ändå tänka lite extra på vattnet de dricker mellan sina inlägg. Vare sig det serveras i flaskor eller i karaffer från schweiziska kranar.
Vatten är en av stridsfrågorna. Ja, så står det inte i dokumenten. Där heter det ”tillträde till tjänstemarknader”.
Ambassadörerna är bekymrade. Det går för trögt inför höstens ministermöte i Hongkong. På många områden.
EU-kommissionen gillar inte G?8-ländernas löfte att avskaffa alla exportstöd till år 2010. Kommissionären Peter Mandelson fick bort en sådan text när handelsministrarna möttes för två veckor sedan.
En annan av stridsfrågorna är just tjänsterna. ”De erbjudanden som finns på bordet hittills når inte upp till våra förväntningar”, klagade ministrarna.
Tjänsterna är en stor och växande del av världsekonomin. Det är ingen slump att två politiska strider pågår samtidigt. I EU slåss facket och företagen om det nya tjänstedirektivet. I WTO gäller det Gats-avtalet.
Nu vill ministrarna pröva nya vägar framåt. En av dem är gemensamma indikatorer för hur mycket av marknaden som länderna öppnat för utländska företag. Det kan sätta ytterligare tryck på u-länder som inte är redo att avreglera sina marknader.
FN:s organ för handel och utveckling, UNCTAD, varnar för att ge företagen fria händer. Det gäller särskilt grundläggande tjänster som vattenförsörjning och energi.
”Om regeringarna inte för en lämplig politik, så kan de transnationella bolagens inblandning leda till prishöjningar, och en ojämn fördelning av tjänsterna där de fattigaste bara får en begränsad tillgång till dem”, skriver UNCTAD i World investment report 2004.
Sådana exempel är det gott om. Franska jätten Suez tog över vattenförsörjningen i Bolivia och höjde priserna kraftigt. Protesterna tvingade fram en ny politik. Regeringen bröt kontraktet. Nu stämmer dotterbolaget till Suez den bolivianska staten, med ett investeringsavtal mellan Frankrike och det latinamerikanska landet i ryggen.
EU är världens största tjänsteexportör. Opinionen på hemmaplan har satt stopp för löften om att avreglera ännu mer i Europa. Det hindrar inte kommissionen från att ställa liknande krav på u-länderna.
Nu granskar EU de senaste buden från övriga länder. Göran Persson har tidigare oroat sig för att multinationella företag tar över vattenförsörjningen i u-länderna. Kommer det också att prägla det svenska agerandet vid förhandlingsborden i Bryssel och Genève?
Ta ett glas kallt vatten och tänk efter innan instruktionerna sänds i väg.